Svea hovrätt går på tingsrättens linje och bedömer att auktionskammaren, via en egen expert, kunnat styrka att prydnadsföremålen framställts före 1947. Därmed får de säljas med stöd av det så kallade antikundantaget.
Reglerna säger att i princip ingen som helst försäljning får ske av elfenbensföremål som tillverkats efter 1947, men frågan har aldrig tidigare prövats i domstol. Det har därför inte slagits fast hur tydligt säljaren måste informera om att föremålen tillverkats före tidsgränsen. I det här fallet ansåg kammaråklagare Åse Schoultz från riksenheten för miljömål att auktionskammarens uppgifter var alldeles för svävande och yrkade på företagsböter för artskyddsbrott.
Men enligt hovrättens mening finns det i det aktuella regelverket inte stöd för att ställa krav på skriftlig dokumentation för att antikundantaget ska kunna åberopas, utan bedömer att uppgifterna från auktionskammarens expert är tillräckliga.
Det var en augustidag 2013 som polisen steg in i auktionsfirmans lokaler i Uppsala och stoppade en pågående nätauktion samt beslagtog ett 20-tal prydnadsföremål av elfenben som ingick i auktionen. Tillslaget skedde efter ett tips om att försäljningen stred mot reglerna för handel med elfenben, som syftar till att stoppa tjuvjakten på elefanter.
Båda parterna använde sig av samma bevisning i hovrätten som i tingrätten. Auktionskammaren åberopade även ny skriftlig bevisning.
Uppsala Auktionskammare beviljas ersättning för rättegångskostnaderna.