Stefan Attefall, landshövding i Uppsala län, säger att det var extrema omständigheter som motiverar att Botrygg får undantag från reglerna.
UNT har bokat en intervju med Stefan Attefall, landshövding i Uppsala. Vi visas in i ett mötesrum intill receptionen där några av Stefan Attefalls föregångare från 1600-talet blickar ner från oljemålningarna på väggen. Efter en stund kommer Attefall in i rummet med ett leende på läpparna.
– Jag vet inte vad de andra länsstyrelserna har gjort. Den kunskap om branschen som jag har kanske inte alla andra runt om i Sverige har, säger landshövding Stefan Attefall som förklaring till det unika beslutet i Uppsala.
Frågorna handlar om ett fall där Stefan Attefall fattat ett beslut om statligt stöd för bostäder som kraftigt avviker från regelverket. På andra länsstyrelser höjer de förvånat på ögonbrynen inför beslutet i Uppsala. En rundringning som UNT gjort visar att flera länsstyrelser fått liknande frågor om undantag. Men de har alla sagt nej.
Beslutet handlar om ett byggprojekt på en tomt i Rosendal. Tomten är just nu omgärdad av byggstaket. Här bygger det Linköpingsbaserade bolaget Botrygg just nu 139 hyreslägenheter i två hus. Det är ett av de sista projekten som byggs med det statliga investeringsstödet för billiga hyresbostäder som är under avveckling (se faktaruta).
På en punkt skiljer sig dock detta projekt från till exempel ett hyreshus som ligger granne med skolan i Rosendal, ungefär 150 meter från byggstaketen runt Botryggs tomt. Även det huset har byggts med investeringsstöd och stod färdigt vid årsskiftet 2022/2023. En 30 kvadratmeter stor lägenhet i grannhuset har nu en hyra på knappt 5 400 kronor, vilket är enligt villkoren för att projektet skulle beviljas det statliga bidraget.
En motsvarande 30-kvadratslägenhet i Botryggs hus kommer när det står färdigt att ha en hyra som är drygt 750 kronor högre än i grannhuset. Allt beroende på beslutet från Stefan Attefall.
Men låt oss backa tillbaka lite i tiden.
Att bostäderna byggs med statligt stöd för att få ner hyresnivån var ett krav från kommunen när Botrygg i mars 2020 fick löfte om att köpa tomten i Rosendal. Klarar inte bolaget kraven för att få investeringsstödet hade man varit tvungen att lämna tillbaka tomten till kommunen som kunnat sälja den till någon annan.
Enligt de ursprungliga planerna skulle bygget ha startat under 2022. Men det har skjutits upp och först i somras rullade grävskoporna in på tomten.
Redan 2023 kollade Botrygg med länsstyrelsen om de fick sätta högre hyror än vad reglerna normalt kräver. Enligt ett mejl som bolagets företrädare skickade till länsstyrelsen gjorde de höjda byggkostnaderna att de hade svårt att få ihop ekonomin i projektet. Bolaget undrade därför om de inte kunde få dispens från reglerna om maxhyra.
Men från länsstyrelsen fick bolaget kalla handen: Reglerna tillåter inga undantag med hänvisning till inflationen, var beskedet.
Botrygg gav sig dock inte. Bland annat hänvisade man till en skrivelse från Boverket, som enligt Botryggs tolkning stödde deras sak.
– När jag läste vad Boverket faktiskt hade skrivit var det tydligt att de gav stöd till tjänstemännens hållning: Att de skäl som Botrygg anger om kostnadsökningar är generella och en ändring av normhyran av det skälet är något regeringen men inte länsstyrelsen kan besluta om, säger Ester Green, bostadshandläggare på länsstyrelsen.
Ärendet skickades uppåt i chefshierarkin på länsstyrelsen för att beslutet skulle vara ordentligt förankrat. Beskedet var dock detsamma: Dispens från maxhyran kan man inte få med hänvisning till ökande byggkostnader. Ända tills det hamnade på landshövdingens bord och Stefan Attefall godkände dispensen.
Handläggaren Ester Green har reserverat sig mot beslutet som hon anser strider mot reglerna, och hon är förvånad över tolkningen.
Enligt Attefall har kostnadsökningen i byggbranschen varit exceptionell.
– Det var ingen som kunde förutse att det skulle ske en ökning av byggkostnaderna med 30 procent. Det är extraordinära omständigheter som motiverar ett undantag från normhyran, säger han.
Botrygg, som är baserat i Östergötland, har också byggt hyresrätter med investeringsstöd i Östra Salabacke. Det projektet fick inget undantag från reglerna om maxhyra.
Har du haft kontakt med bolaget om det här?
– Jag ordnade en middag på Slottet med flera ledande företrädare för byggföretag och fastighetsbolag. Där stötte jag på koncern-vd:n som nämnde det här bekymret. Men jag kände då inte till några detaljer om ärendet. Sedan kom det upp i handläggningen på länsstyrelsen, säger Stefan Attefall.
Känner du vd:n sedan tidigare?
– Den här vd:n känner jag lite från en kommission som Hyresgästföreningen tillsatte för ett antal år sedan. Vi var väl en 6–7 personer i den kommissionen.
När du känner företrädaren för bolaget, är det inte extra viktigt att hålla armlängds avstånd från beslutet då?
– Jag känner halva Byggsverige och Fastighetssverige. Så om jag inte får prata med de människorna och sedan fatta ett beslut, då kan jag sluta vara landshövding.
Attefall hade två möten med chefer och handläggare på länsstyrelsen om Botryggs ansökan. Vid det första tillfället höll han med om bedömningen från tjänstemännen. Men vid det andra tillfället hade han ändrat sig och ville bifalla dispensen för Botrygg.
– Jag har lyssnat på argumenten och vänt och vridit på dem. Och sen har jag grubblat. Efter det har jag helt enkelt sagt att det är rimligt att göra ett undantag från reglerna, säger Stefan Attefall.
Resultatet efter dispensbeslutet är att hyrorna blir högre än vad reglerna normalt tillåter. För en normaltrea på 77 kvadratmeter innebär det en månadshyra på 11 550 kronor i stället för 9 945, vilket är hyrestaket enligt reglerna. Det är också högre än vad det skulle ha varit enligt en modell som tar hänsyn till byggkostnaderna och som Boverket föreslog för regeringen. Den hade inneburit en hyra på 11 180 kronor för en motsvarande trea. Regeringen gjorde dock aldrig någon inflationsuppräkning av maxhyran enligt Boverkets förslag, vilket innebär att det enligt Boverket inte går att få undantag från den generella nivån.
Från kommunens sida är Erik Pelling besviken över att villkoren för markköpet, om att det ska byggas bostäder med låg hyra, har ändrats.
– I Rosendal har det även under lågkonjunkturen funnits en efterfrågan som gör att vi från kommunen har kunnat ställa tuffa krav på att byggherrarna ska ta på sig extra ansvar, säger Erik Pelling.
UNT har flera gånger sedan den 20 december sökt Adam Cocozza, vd för Botrygg, via både mejl och telefon. Han har dock inte återkommit.