Åtta mål för att rädda planeten

Fjärde november blev Parisavtalet formellt giltigt, vilket är en viktig milstolpe för vår planet. 2013 utsåg Världsnaturfonden Uppsala till Sveriges klimatstad men hur ser situationen ut i dag? UNT har tittat närmare på Uppsala kommuns miljö- och klimatarbete.

En jordglob i vattnet.

En jordglob i vattnet.

Foto: Fredrik Sandberg/TT/arkiv

Uppsala2016-11-12 07:05

2050 ska Uppsala vara klimatpositivt, vilket innebär att växthusgaserna ska ha minskat med mer än 100 procent jämfört med år 1990. Uppsala kommuns miljö- och klimatprogram sträcker sig fram till 2070 men kommunstyrelsen har tagit fram åtta etappmål som ska uppnås mellan 2014 till 2023.

– Alla etappmål är möjliga att uppnå men de är mer eller mindre svåra, säger Hannes Vidmark, miljöchef vid Uppsala kommun.

Han menar att de etappmål som kommunen själva äger är lättare att påverka. Ett sådant mål är användning av enbart ekologiska livsmedel i verksamheter som finansieras av Uppsala kommun. I dagsläget är 33 procent av livsmedlen ekologiska. Även omställning till en fossilfri fordonsflotta i kommunen är ett mål som de själva äger och därmed lättare kan besluta att genomföra.

– 14 procent av kommunens fordonsflotta är i dag fossilfri och räknar vi in de fordon som är beställda är andelen 38 procent. Vi kommer att byta ut en tredjedel av fordonsflottan varje år de kommande åren, säger Vidmark.

De mål som kommunen själva inte äger kan de genom granskning av hur marknaden ser ut understödja för att förenkla omställningen. Vid upphandlingar menar kommunen att det gäller att ställa krav på marknaden.

Det mål som kommunen anser kommer att bli svårast att uppnå är installeringen av solenergi. Endast 3 MW effekt solenergi har installerats 2016 av de 30 MW som fram till 2020 ska ha installerats.

– När nya skatteregler som missgynnade installation av solenergi infördes 2016 såg vi att processen avstannade. Tyvärr tror jag därför att målet kommer att bli svårt att uppnå.

2017 ska rådgivning kring solenergi förstärkas genom statligt stöd.

– Eventuellt kan det bidra till en ökad installation, men det är osäkert, säger Hannes Vidmark.

Majoriteten, de rödgröna, anser att det är viktigt att ha höga ambitioner när det gäller miljö- och klimatarbetet i Uppsala.

– Etappmålen är tuffa och utmanande men samtidigt realistiska. Att de är tuffa har att göra med att det behövs stora kliv i miljö- och klimatarbetet för att göra vår del av arbetet med att bevara planeten. Vi upplever samtidigt att det triggar initiativ och utveckling i kommunorganisationen, säger Rickard Malmström (MP), kommunalråd.

Vad innebär det för kommunen att utveckla ett miljö- och klimatarbete som inkluderar näringslivet?

– Miljö- och klimatindustrin som nu utvecklas skapar nya gröna arbeten. Uppsala har mycket kunskap i form av forskare på Uppsala Universitet och SLU samt många spännande företag med inno­vativa idéer för att finna lösningar. Uppsala kan dra nytta av detta.

Håller etappmålen mått­en med Parisavtalet och det som bör genomföras fram till 2023?

– Absolut, etappmålen går i takt med Parisavtalet. De långsiktiga målen skärptes sjunde december 2015 mitt under Paris-mötet från FNs: klimatpanels bedömning om nödvändiga klimatmål som ligger till grund för Parisavtalet. Uppsalas långsiktiga klimatmål Fossilfritt Uppsala 2030 och Klimatpositivt 2050 är även de i linje med Parisavtalet, säger Malmström.

Fredrik Ahlstedt (M), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, menar att oppositionen delvis vill se andra långsiktiga miljö- och klimatmål.

Vad händer med etappmålen vid ett eventuellt maktskifte 2018?

– Vi är mycket måna om att ha ambitiösa, mätbara och realistiska klimatmål som tas fram i stor politisk enighet, vilket gjordes med de åtta etappmålen, samt ha en plan för hur dessa ska nås. I takt med att tekniken utvecklas och ny forskning kommer vet vi att de kommer behöva uppdateras, särskilt om vi vill fortsätta vara en kommun i framkant, ­säger Ahlstedt.

Är ni alltså överens över blockgränserna i denna fråga?

– Ja, men det är värt att understryka att etappmålen endast är en del av kommunens klimatmål. Det finns långsiktiga mål som är mycket svårare att uppnå där vi anser att det snarare handlar om plakatpolitik från majoriteten än realistiska klimatmål. Dessa är vi inte eniga om.

Vad är det ni inte anser vara genomförbart?

– Vi tycker utformandet av klimatmålen är bra men att vissa mål är orealistiska. Främst på grund av Uppsalabornas långväga resor, något vi inte kan eller bör begränsa inom kommunen. Uppsalabornas semester- och affärsresor till och från Arlanda eller den godstransport som går igenom Uppsala är två exempel som vi inte kan bestämma över. De indirekta utsläppen bland annat när människor reser till Arlanda ska inte räknas med.

Fakta Så ser Uppsala ­kommuns långsiktiga ­miljö- och klimatmål ut

Växthusgaser ska till år 2020 ha minskat med cirka 30 procent.

Växthusgaser från energianvändning, transporter och arbetsmaskiner inom Uppsalakommungeografi ska senast år 2030 vara nära noll samt baseras på förnybara energikällor.

Växthusgaser ska senast år 2040 ha minskat med 90 procent.

Växthusgaser ska senast år 2050 ha minskat med mer än 100 procent.

Växthusgaser ska senast år 2070 ha minskat med 110 procent.

Basår 1990.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!