- På de arbetsplatser jag har jobbat har det definitivt varit tabu att prata om löner. När jag började försökte jag faktiskt få i gång en diskussion. Jag hade ju fått min ingångslön och började några samtal med ?jag tjänar såhär?, och så vidare, men fick aldrig något gensvar. Det går inte att fråga rätt ut vad folk tjänar, och jag funderade en hel del på vad det beror på. Är man rädd att andra ska tycka att man inte är värd den lön man får, eller tycker man det är pinsamt för att man tjänar för lite?
Jenny Adolfsson tror det handlar om hur man värderas. Lönen är priset på dina insatser på jobbet, och många blandar ihop prestation med person.
- Du får lön för vad du gör, inte för vem du är, men det är en svår balansgång för många.
Hur ska man då göra för att lyckas vid löneförhandlingen?
- Det som har hjälpt mig är förberedelser. Om man inte kan prata om lön med kollegerna kan man alltid fråga runt bland vänner och använda sig av facket för att få veta vad som är rimligt att kräva. Man ska även tänka på att det går att förhandla med andra förmåner än lönen.
Hon tipsar även om att fundera över erbjudandet ett tag, kanske över helgen. Då hinner man få en känsla för om det är ett bra erbjudande eller inte.
Ett annat tips är att fråga chefen vad man kan göra för att höja sin lön. Då kan man lättare bedöma vad som krävs och förbereda sig inför nästa år. Jenny Adolfsson betonar också vikten av att förhandla till sig en acceptabel ingångslön.
- Av egen erfarenhet vet jag att det inte är lätt att få upp ingångslönen särskilt mycket, oavsett om man gör ett bra jobb eller inte. Arbetsgivaren har sina ramar som är satta på lång sikt, och det finns inte mycket utrymme för förhandling. Man kan sällan höja lönen med mer än några procent per år.
Jenny Adolfsson tycker att det är viktigt att tänka över vad lönen betyder för dig som person. Det är ett mått på din prestation, och om målet är att dubbla lönen måste man fundera över om man är beredd att satsa det som krävs för att nå dit.
- Dubbel lön innebär ofta dubbelt så mycket jobb, säger hon.
Bodil Aksén har lite andra erfarenheter efter att ha jobbat inom den statliga sektorn i några år. Hon har precis bytt jobb och är nu anställd som utredare inom landstinget.
- I mitt tidigare jobb var jag fackligt aktiv och jobbade med kollektivavtalen. Innan löneförhandlingarna begärde vi ut lönelistor för samtliga anställda och jag tycker att det var ett ganska bra system. När man vet vad alla tjänar är det lättare att få en överblick och försöka rätta till eventuella ojämlikheter.
- Vi pratade också en hel del om löner på jobbet och det är helt klart lättare att motivera sin egen lön när man vet vad kollegerna tjänar.
Om man tycker att man har en alltför låg lön i förhållande till sina arbetskamrater rekommenderar Bodil Aksén att man ber chefen motivera skillnaden, gärna skriftligt.
- Man ska inte tro att chefen har koll på alla anställda. Det är viktigt att visa vad man presterat under året och inte lita på att någon annan lyfter fram det.
Bodil Aksén menar även att man inte ska ha för stora förväntningar när det gäller löneökningen.
- Om man halkat efter i lönebildningen får man ha tålamod. På vissa arbetsplatser gör man lönerevisioner och kan lägga upp en plan på lite längre sikt. Då kan det gå att få upp lönen lite mer, men sällan till marknadsnivå.
Hon menar också att det är viktigt att resonera sakligt med arbetsgivaren och inte ta till hot.
- Kolla upp vad de närmaste kollegerna tjänar och förhandla utifrån det. Sedan gäller det att vara envis. Det fungerar faktiskt att inte ge sig, säger Bodil Aksén.