Att jobba som djursjukskötare
För att bli en bra djursjukskötare måste man vara glad och positiv, ha sunt förnuft och inte vara rädd för att hugga i.- Det är själva grundförutsättningarna. Allt annat kan man lära sig under utbildningen, konstaterar Angelica Messa som sedan fem år tillbaka jobbar som veterinärassistent på ATG Hästkliniken i Örebro.
Foto:
- Jag började med hästar när jag var fem år och för mig har det aldrig funnits något annat, konstaterar hon.
Ville ägna sig åt djursjukvård
Vägen fram till det nuvarande yrket har varit krokig, men har hela tiden innehållit hästar. Angelica är diplomerad hästmassör och sadelinprovare och har jobbat som travtränarlärling, stallchef och lärare på naturbruksgymnasium. Dessutom har hon drivit eget rehabstall.
- Men efter att ha frusit i stallar och mockat skit i många år kände jag att jag ville göra något annat. Då kom jag på att det var djursjukvård jag ville ägna mig åt, berättar Angelica.
Hon har inte gått någon färdig utbildning till djursjukskötare utan har istället läst fristående kurser. Dessutom har hon fått utbildning på de kliniker hon jobbat på.
Som djursjukskötare gör Angelica ungefär samma saker för sina fyrbenta patienter som en sjuksköterska gör för sina tvåbenta. Hon tar prover, lägger om sår, röntgar, assisterar vid operationer och gör i ordning operationssalen före och efter operationer. Dessutom är det Angelicas och de andra djursjukskötarnas ansvar att se till att hålla rent i klinikens stall.
Arbetsdagarna börjar klockan åtta med en timmes telefontid. Då ger Angelica och hennes kollegor råd till oroliga hästägare och bokar in patienter.
- Efter nio är det hysteriskt här. Vi tar emot två hästar i timmen. Drar det ut på tiden med någon patient förskjuts hela dagen. Det är snarare regel än undantag att man får kasta i sig lunchen och jobba över för att hinna med allt. Men alla hjälps åt och man får hugga i där det behövs. Arbetsdagarna ser aldrig likadana ut, men det är det som gör att det här jobbet är så roligt, berättar Angelica.
Som djursjukskötare utsätter man sig för stora risker.
- Hästarna är stora och tunga och det går fort när det väl händer något. Förra året blev jag rejält sparkad vid tre tillfällen. Det var jättejobbigt, konstaterar Angelica.
Att det är ett riskfyllt arbete syns dessvärre inte i lönekuvertet.
- Lönen är det absolut sämsta med yrket. Den är för bedrövlig med tanke på allt det jobb vi gör och allt det ansvar vi har. Jag hoppas verkligen att statusen på yrket kommer att höjas i och med att man nu gjort om och förlängt utbildningen till djursjukskötare, säger Angelica.
Trots att det finns en del baksidor med jobbet ångrar hon inte sitt yrkesval.
- Det här är så himla roligt. Man träffar olika människor och får en nära relation till både häst och ägare. Jag kan faktiskt inte tänka mig att jobba med något annat, avslutar Angelica.
FAKTA
Yrke: Djursjukskötare
Arbetsuppgifter: Djursjukskötare arbetar med sjukvård av både sällskapsdjur och hästar. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att assistera veterinären vid undersökningar, behandlingar och operationer. Till stora delar liknar djursjukskötarens arbetsuppgifter de uppgifter som en sjuksköterska har. Som djursjukskötare arbetar man med de arbetsuppgifter inom djursjukvård som inte utförs av veterinären. Djursjukskötaren kontrollerar att instrument och nödvändig utrustning finns på plats och ser till att det är rent och snyggt. Kontakterna med djurägare är omfattande. Att ge information om förebyggande friskvårdsbehandling, hälsoråd samt svara på allmänna frågor är en viktig del av jobbet. Djursjukskötare kan också arbeta i receptionen med telefonrådgivning och tidsbokning. Det finns specialområden för djursjukskötare, exempelvis anestesi (sövning och bedövning inför undersökningar och operationer), röntgen, rehabilitering, kostrådgivning och beteenderådgivning. En del djursjukvårdare har även arbetsledande uppgifter. Personalfrågor och planering av verksamhet och ekonomi kan då ingå i arbetsuppgifterna.
Utbildning: Från och med den här höstterminen är utbildningen förändrad. Tidigare fanns en tvåårig utbildning som ledde till att man blev djursjukvårdare, men både namn och längd på utbildningen har nu ändrats. I dag har utbildningen gjorts om till ett treårigt kandidatprogram till djursjukskötare. Utbildningen hålls av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Skara. Utbildningen är en medicinsk utbildning där teoretiska kurser varvas med praktiska. Utbildningen innehåller verksamhetsförlagd utbildning på kliniker och djursjukhus över hela landet. Den är uppdelad i perioder där vård av både häst och smådjur ingår.
Det finns även en ny tvåårig yrkeshögskoleutbildning i djursjukvård vid Önnestads yrkeshögskola. Utbildningen är indelad i två inriktningar - smådjur eller stordjur.
Lön: Ingångslönen bland djursjukvårdare ligger i dagsläget på mellan 16 800 och 18 000 kronor. Eftersom det tvååriga djursjukvårdarprogrammet från och med den här höstterminen gjorts om till ett treårigt kandidatprogram för djursjukskötare och den tvååriga yrkeshögskoleutbildningen i djursjukvård är helt ny är det oklart vad ingångslönerna kommer att hamna på när de här studenterna kommer ut på arbetsmarknaden.
Framtidsutsikter: Det råder brist på utbildade djursjukskötare. Behovet av vård för sällskapsdjur och hästar ökar. Arbetsmarknaden bedöms därför vara mycket god.
Källa: Arbetsförmedlingen, Kommunal och Sveriges lantbruksuniversitet
Yrke: Djursjukskötare
Arbetsuppgifter: Djursjukskötare arbetar med sjukvård av både sällskapsdjur och hästar. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att assistera veterinären vid undersökningar, behandlingar och operationer. Till stora delar liknar djursjukskötarens arbetsuppgifter de uppgifter som en sjuksköterska har. Som djursjukskötare arbetar man med de arbetsuppgifter inom djursjukvård som inte utförs av veterinären. Djursjukskötaren kontrollerar att instrument och nödvändig utrustning finns på plats och ser till att det är rent och snyggt. Kontakterna med djurägare är omfattande. Att ge information om förebyggande friskvårdsbehandling, hälsoråd samt svara på allmänna frågor är en viktig del av jobbet. Djursjukskötare kan också arbeta i receptionen med telefonrådgivning och tidsbokning. Det finns specialområden för djursjukskötare, exempelvis anestesi (sövning och bedövning inför undersökningar och operationer), röntgen, rehabilitering, kostrådgivning och beteenderådgivning. En del djursjukvårdare har även arbetsledande uppgifter. Personalfrågor och planering av verksamhet och ekonomi kan då ingå i arbetsuppgifterna.
Utbildning: Från och med den här höstterminen är utbildningen förändrad. Tidigare fanns en tvåårig utbildning som ledde till att man blev djursjukvårdare, men både namn och längd på utbildningen har nu ändrats. I dag har utbildningen gjorts om till ett treårigt kandidatprogram till djursjukskötare. Utbildningen hålls av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Skara. Utbildningen är en medicinsk utbildning där teoretiska kurser varvas med praktiska. Utbildningen innehåller verksamhetsförlagd utbildning på kliniker och djursjukhus över hela landet. Den är uppdelad i perioder där vård av både häst och smådjur ingår.
Det finns även en ny tvåårig yrkeshögskoleutbildning i djursjukvård vid Önnestads yrkeshögskola. Utbildningen är indelad i två inriktningar - smådjur eller stordjur.
Lön: Ingångslönen bland djursjukvårdare ligger i dagsläget på mellan 16 800 och 18 000 kronor. Eftersom det tvååriga djursjukvårdarprogrammet från och med den här höstterminen gjorts om till ett treårigt kandidatprogram för djursjukskötare och den tvååriga yrkeshögskoleutbildningen i djursjukvård är helt ny är det oklart vad ingångslönerna kommer att hamna på när de här studenterna kommer ut på arbetsmarknaden.
Framtidsutsikter: Det råder brist på utbildade djursjukskötare. Behovet av vård för sällskapsdjur och hästar ökar. Arbetsmarknaden bedöms därför vara mycket god.
Källa: Arbetsförmedlingen, Kommunal och Sveriges lantbruksuniversitet
Så jobbar vi med nyheter