Atkins och Medelhavskost ger största viktnedgången

Även på ett par års sikt ger en Atkinslik diet med minskat intag av kolhydrater en större viktnedgång och förbättring av blodfetterna än gängse kostråd att hålla nere kaloriintaget och minska intaget av fett. Men så kallad Medelhavskost fungerar lika bra som Atkins.

Uppsala2008-07-16 23:01
Det visar resultaten av en israelisk studie som nu publiceras i den ledande medicintidskriften New England Journal of Medicine.
"För att gå ner i vikt kan såväl Medelhavsmat som en kost med litet kolhydrater vara effektiva alternativ till en diet med lågt fettinnehåll. De förefaller också att vara lika säkra som lågfettdieten", skriver forskarna.

Studien omfattar 322 måttligt feta medelålders personer, de allra flesta män. Med slumpens hjälp fördelades de på tre grupper. En grupp skulle följa gängse kostråd för att gå ner i vikt genom att hålla nere kaloriintaget och minska konsumtionen av fett, en annan skulle äta så kallad Medelhavskost och en tredje skulle äta en Atkinslik diet med litet kolhydrater.
Under de två år studien pågick hade deltagarna återkommande gruppträffar med dietister. De följdes också upp med regelbundna vägningar och lämnade prover för analys av bland annat blodfetter och blodsocker.

Vägningarna visar att deltagarna i alla tre grupper gick ner i vikt, i synnerhet under de första månaderna med sin nya diet.
Den största viktnedgången hade deltagarna i gruppen med den Atkinslika dieten. De gick ner med i genomsnitt 4,7 kilo, vilket var 3 hekto mer än i gruppen med Medelhavsmat och 1,8 kilo mer än i gruppen med lågfettkost. Av kvinnorna hade dock de som åt Medelhavsmat den största viktnedgången.
I alla tre grupperna var viktnedgången något större bland de 272 deltagare i studien som lyckades fullfölja sitt kostprogram under hela tvåårsperioden.

Flera tidigare studier har visat att en Atkinslik diet på kort sikt ger en minst lika stor eller större viktnedgång än en fettsnål diet med begränsat kaloriintag. Däremot har det saknats studier kring effekterna på längre sikt av lågkolhydratkosten.
Inte minst har det varnats för att en diet med förhållandevis litet kolhydrater, men mer av fett och protein, skulle kunna ha långsiktigt negativa effekter på bland annat blodfetter och blodsockernivåer.

Även på den punkten ger den nya studien lugnande besked. Den största förbättringen av blodfetterna hade faktiskt deltagarna i gruppen som åt lågkolhydratkosten.
36 deltagare i studien hade typ 2-diabetes. Bland dem skedde den största förbättringen av blodsocker och insulinnivåer bland dem som fick Medelhavsdieten.
FAKTA
Så fungerade de tre dieterna
Lågfettdieten. Begränsa det totala kaloriintaget per dag till 1 800 kilokalorier för män och 1 500 kilokalorier för kvinnor. Begränsa andelen kalorier från fett till 30 procent, varav 10 procent från mättat fett. Ät mer frukt och grönt, men håll nere på sötsaker och fettrika snacks.

Medelhavsdieten:
Begränsa det totala kaloriintaget lika mycket som med lågfettdieten. Ät mycket grönsaker, men byt ut rött kött mot kyckling och fisk. Begränsa andelen kalorier från fett till 35 procent, med olivolja och nötter som viktiga fettkällor.

Lågkolhydratdieten:
Begränsa kolhydratintaget till 20 gram per dag under två månader, men öka det därefter gradvis till 120 gram per dag. Inga begränsningar för det totala kaloriintaget eller för proteiner och fett. Välj i första hand vegetabiliska fett- och proteinkällor, men undvik transfetter.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!