Återförening kan bli klassfråga

— Det här är en stor fråga att ta ställning till för Sverige. Delvis handlar det givetivs om en klassfråga om ett försörjningkrav införs, säger Erik Stenström vid utrikesdepartementet, som är expert i utredningen.
Sedan reglerna för anhöriginvandring ändrades 1997 kan andra anhöriga än make/maka/sambo och minderåriga barn endast i undantagsfall få uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. För att nära anhöriga utanför kärnfamiljen ska komma i fråga finns i dag krav på så kallad hushållsgemenskap. Inte minst gamla människor, som har sina enda släktingar i Sverige, anses här ha kommit i kläm. Änkor och änklingar får inte flytta till barnen i Sverige eftersom de inte nyligen levt i hushållsgemenskap med sina barn.
— Möjligheterna för familjer att återförenas i Sverige har inskränkts ordentligt. För många är detta naturligtvis en jobbig situation, säger Lena Aronsson, samordnare för Röda korsets program för familjeåterförening.

Försörjningsansvar
För drygt två år sedan presenterade anhörigkommittén ett förslag som innebar att invandringsmöjligheterna för anhöriga skulle vidgas något. Ett visst försörjningsansvar föreslogs för nära anhöriga utanför kärnfamiljen, exempelvis en äldre mor i hemlandet. Anknytningspersonen i Sverige skulle enligt förslaget ansvara för försörjningen under två år.
Beslutet blev dock att avvakta ett kommande EU-direktiv om familjeåterförening. Detta antogs förra hösten och ska vara genomfört av medlemsstaterna senast 3 oktober 2005. Den nu pågående utredningen, som försenats något, ser över både hur direktivet ska genomföras i Sverige samt hur anhörigkommitténs förslag förhåller sig till direktivet.
— Vi räknar på kostnader vad gäller försörjningskravet, men tar inte ställning i frågan. Det är politikernas sak att avgöra, säger Erik Stenström.
Direktivet innehåller endast minimiregler, vilket innebär att medlemsstaterna kan ha mer förmånliga villkor. Direktivet innebär inget hinder för att införa försörjningskrav för anhöriga utanför kärnfamiljen.
Flyktingars rätt till familjeåterförening regleras av mer förmånliga villkor. Medlemsstaterna får enligt huvudregeln inte kräva att flyktingen skall styrka att han eller hon har tillräckliga tillgångar för sig och sin make/maka eller minderåriga barn.

Komplicerad fråga
Röda korset har i ett yttrande ställt sig positivt till anhörigkommittens förslag om försörjningskrav. Men med viss tvekan. Sara Fridlund, flyktinghandläggare vid Röda korset i Uppsala, anser att frågan är komplicerad.
— Det kan öppna för nya möjligheter, men får inte skapa en situation där endast de flyktingar som har råd får hit sina anhöriga. Utvecklingen i Danmark är exempelvis olycklig. Skyddsbehovet får aldrig sättas åt sidan, säger hon.

Fakta:
Sedan 1997 gäller följande:
Endast i undantagsfall kan andra anhöriga än make/maka/sambo och minderåriga barn få uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Man måste i samtliga fall kunna visa att det finns någon form av beroendeförhållande (ekonomiskt, socialt eller känslomässigt) som gör det svårt att leva åtskilda.
En anhörig till en flykting kan i undantagsfall få uppehållstillstånd om de stått varandra särskilt nära, även om de inte har bott tillsammans i hemlandet.
För att få uppehållstillstånd på grund av familjeanknynytning måste man ansöka om uppehållstillstånd senast cirka åtta månader från den dag då släktingen har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Anknytning till barn som kommit ensamma till Sverige leder inte automatiskt till ett uppehållstillstånd här för föräldrarna, eftersom återföreningen ibland bedöms kunna ske där familjen bor.