Studenterna Ebba Lindgren, Carl Dennerhed och Ella Modin konstaterar att de blivit "rabattfixerade".
En genomsnittlig student i Uppsala kommer i år att gå back omkring 2 000 kronor i månaden, enligt en uträkning som Länsförsäkringar gjort.
– Jag går inte runt på studiemedlet Jag skulle gissa att jag i snitt går back uppemot en tusenlapp per månad, säger 20-åriga Ebba Lindgren.
Hon är på väg in på Folkes livs på studenttäta Rackarberget för att köpa veckans frukt ("det brukar bli ett päron") och veckans grönsak ("troligen en gurka"). Med ett skratt förklarar hon:
– Frukt och grönsaker är ju så dyrt så jag har bestämt att jag bara äter det en gång per vecka.
Hennes kursare Carl Dennerhed, 21, går också back. Bägge tar de av sparpengar för att klara sig.
– Allt är ju så dyrt. Men jag jobbade två år innan jag började plugga så jag har ganska mycket pengar sparade som jag kan ta av.
"När någon hittar nåt som är billigt blir man jätteglad och tipsar alla andra", säger Ella Modin (i mitten) som här står med kursarna Ebba Lindgren och Carl Dennerhed
Både Ebba och Carl bor i korridor. Kompisar som bor dyrare går betydligt mer back, konstaterar de.
– Jag vet några som får hjälp av föräldrarna med hyran, säger Carl.
Vid årsskiftet höjdes studiemedlet med närmare en tusenlapp, till drygt 12 000 kronor. Men det täcker inte den växande inflationen, enligt uträkningen. Uppsalastudenten går back mer än genomsnittsstudenten i landet eftersom det är dyrare att bo här.
De flesta i Philip Karlssons och Tim Wengelins klass som är från Uppsala bor kvar hemma. "De vill flytta men det är för dyrt."
21-årige Tim Wengelin bor kvar hemma hos föräldrarna i Börje strax utanför Uppsala.
– Hade inte allt varit så dyrt hade jag flyttat hemifrån, säger han.
Han och kompisen Philip Karlsson, 22, har flera kursare som är från Uppsala och som valt att bo kvar hemma av ekonomiska skäl. Philip bor tillsammans med sin flickvän i en bostadsrätt.
– Jag har börjat träna och måste plötsligt äta mycket mer. Det blir ju jättedyrt. Men jag tycker ändå inte att det är några problem att klara sig på studiemedlet, säger han.
Det blir mindre nöjen och mindre shopping nu när allt blivit så dyrt, konstaterar Stella Bülow. "Jag håller mig till det mest nödvändiga. Och ibland får jag lite hjälp hemifrån."
20-åriga Clara Svanberg som precis går förbi reagerar direkt:
– Inga problem? Jo, det är väldigt svårt att klara sig! Jag läser på juristprogrammet och nu i januari la jag halva CSN på kurslitteratur. Så nu blir det väldigt mycket snabbnudlar.
Alvaro Revuelta är spansk utbytesstudent. Han kom för ett år sedan, och när han kom tillbaka efter sommaren märkte han att allt blivit dyrare. "Jag äter inte lunch ute, utan lagar själv. Och så jobbar jag extra."
Benjamin Vesterberg, 22, kommer gående med två pappkassar proppade med pantflaskor.
– Säkert hundra kronor, säger han glatt.
Benjamin tycker förvisso inte att det är så svårt att klara sig som student – men nog gör han uppoffringar. Som att äta blodpudding, trots att han avskyr det.
– Det kommer jag inte göra när jag inte är student längre.
29-åriga Katarina Hedman har svårt att förstå varför så många studenter inte klarar sig på studiemedlet. Själv har hon alltid klarat sig bra, och även jobbat extra för att också kunna spara.
– Jag veckohandlar och äter billig mat som jag lagar från grunden. Och så dricker jag inte så mycket. Jag har funderat på vad många studenter gör av pengarna. Främst tror jag att det är för att de inte lagar sin mat.