Astma ökar snabbast i lägre socialgrupper
På mindre än 30 år har förekomsten av allergisk astma och hösnuva bland unga män i Sverige nästan fyrfaldigats. Allra snabbast har ökningen varit i mindre välbeställda grupper.
Det framgår av en ny studie, som omfattar nära 1,25 miljoner män födda i Sverige någon gång under åren 1952 till 1978.
— Från att tidigare ha drabbat framför allt de socialt mest välbeställda har allergisk astma med hösnuva numera blivit till och med något vanligare i lägre sociala grupper, säger docent Lennart Bråbäck vid avdelningen för folkhälsa och forskning vid Sundsvalls sjukhus.
Tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala har han gjort studien, som bygger på hälsouppgifter ur Pliktveckets mönstringsstatistik.
Av männen som var födda i början av 1950-talet hade två procent astma när de var 18 år och mönstrade och knappat fem procent hade hösnuva eller, som den kallas på fackspråk, allergisk rinit.
Flerfaldigats
Drygt 20 år senare hade förekomsten av båda sjukdomarna flerfaldigats. Av männen som fötts under 1970-talet hade vid mönstringen 5,5 procent astma och 16,4 procent hösnuva.
— Allra snabbast ökade under denna period den form av astma som beror på allergi och samtidigt är kopplad till hösnuva, säger Lennart Bråbäck.
Hösnuva var från början en utpräglad överklassjukdom, och både i Sverige och andra västländer var under lång tid såväl allergisk astma som hösnuva betydligt vanligare i högre än i lägre socialgrupper. Den nya studien pekar dock på att en omsvängning skett.
— Icke allergisk astma har alltid varit vanligare i socialt sämre ställda grupper. Däremot är det först under de allra senaste åren som allergisk astma blivit vanligare bland unga män i lägre än i högre socialgrupper, säger Lennart Bråbäck.
Inget klart svar
Något svar på varför allergisk astma och hösnuva under de senaste årtiondena ökat kraftigt bland unga män, i synnerhet bland dem från mindre välbeställda grupper, kan den nya studien inte ge.
— Men mycket talar för att förklaringarna måste sökas i faktorer som verkar tidigt i livet, till exempel förändringar i matvanor och bostadsförhållanden som skett sedan 1950-talet, säger Lennart Bråbäck.
Resultaten av den nya studien publiceras i det nya numret av facktidskriften European Respiratory Journal.
Så jobbar vi med nyheter