Asatron växer i landet

I morgon är det dags för vårblot vid Uppsala högar för tionde året i rad. Fast något jubileum blir det inte.
- Nä. Tio är inget stort tal för oss. Nio är däremot väldigt speciellt. Vi har nämligen nio världar, säger 25-åriga teologistudenten Saga Sunniva Bergh från Uppsala som gick med i Sveriges Asatrosamfund för tre år sedan. I samma veva tog hon namnet Sunniva som betyder solgåva.
Hennes intresse för asatron väcktes tidigt. Pappan, som genomgick en "vikingaperiod" samtidigt som hon lärde sig läsa, försedde henne med berättelser från den nordiska mytologin.
- Det är en väldigt fin syn på världen och människorna i berättelserna. Många asatroende är miljöintresserade personer. Lite naturromantiker så där, säger hon.

Enligt migrationsvetaren och religionsforskaren Fredrik Gregorius, som skrivit en avhandling om modern asatro vid Lunds universitet, växer den organiserade asatron i Sverige - om än långsamt.
I dag har Sveriges Asatrosamfund 300 medlemmar. För två år sedan blev samfundet accepterat som ett trossamfund och kämpar nu för att asatron - eller fornseden som den även kallas - ska bli betraktad som en egen religion. I sommar hålls för första gången ett läger för asatroende i Danmark.
- Uppmärksamheten från människor utanför seden har ökat vilket kan tolkas som att acceptansen har ökat, säger Sylvia Hild som är ledamot i samfundets styrelse.I Uppland är däremot intresset ganska litet, trots landskapets rika fornnordiska historia. Förutom Saga Sunniva Bergh finns bara fyra organiserade medlemmar.
- Det är konstigt att det inte är fler egentligen, Uppsala är ju centrum för asatroende på ett sätt. Det kan bli ganska ensamt, säger hon.

Asatroende dyrkar gudar och andra mytologiska väsen från den fornnordiska mytologin. Religionen är ett slags hopkok av myter, folksagor och berättelser. De medeltida skrifterna i Eddan är dock den främsta inspirationskällan. Saga Sunniva Bergh brukar undvika att säga att hon tror på Tor och Oden när hon ska förklara sin tro för oinvigda.
- Det brukar bli fel. Jag brukar säga att det är en naturnära andlighet i stället. Vi har inga dogmer, ingen bibel. Det är ganska fritt och kravlöst.

Trolldom, magi och schamanism är andra inslag i asatron. Några av de troende slejdar, det vill säga utövar ett slags nordisk schamanism.
- Vi har rådsgodar som trummar tills man nästan hamnar i trans. Det är speciellt. En inre resa, säger Saga Sunniva Bergh.
Blotet är centralt i asatron och vårblotet är den största högtiden. Då tackar man gudarna eller ber dem om hjälp genom att skänka offergåvor. Under vårblotet kommer asatroende från hela landet. Förr i tiden bad man ofta om saker som bra väder eller en god skörd, nu rör det sig mer om att hälsa våren välkommen och önska att det blir ett bra år.
- Man blir liksom mer fjärmad från sådant som god skörd när det finns Ica, säger Saga Sunniva Bergh och ler.
Det är mest män som intresserar sig för asatron. Ungefär 70 procent av medlemmarna i Sveriges Asatrosamfund är män. Saga Sunniva Bergh tror det beror på att asatron har något av en machostämpel över sig.
Fördomarna om asatron är många. Saga Sunniva Bergh ler lite trött när hon ska räkna upp alla.
- Folk tror att vi springer nakna och trummar i skogen och offrar döda kaniner. Men vi håller inte på med blodsoffer. Vi offrar mjöd, bröd, nötter och såna saker, säger hon.
En annan uppfattning som är vanlig är att trosinriktningen har kopplingar till högerextrema grupper. Enligt Sveriges Asatrosamfund accepteras inte rasistiska tendenser. Samfundet är politisk obundet och välkomnar alla oavsett etnisk härkomst.
- Det är lite synd att symboler, till exempel torshammaren, används av fel grupper. Vi försöker ge tillbaka symbolerna deras innebörd. Och om vi upptäcker att någon skriver något rasistiskt på vårt forum så blir de bannlysta på vår nidstång, säger Saga Sunniva Bergh.

Marie Ström
marie.strom@unt.se 018-478 17 44

Asatron växer i landet

På påskdagen firar asatroende sin största högtid vid Gamla Uppsala: vårblotet. Intresset för asatron ökar i Sverige. Men i Uppland finns bara fem organiserade troende. UNT har träffat en av dem, Saga Sunniva Bergh.