Arne Beurling 100 år firades
Professor Arne Beurling från Uppsala blev berömd när han knäckte tyskarnas hemliga chiffer under andra världskriget. På fredagen avtäckte prorektor Lena Marcusson en byst av detta matematiska geni.
På 100-årsdagen av Arne Beurlings födelse avtäckte Uppsala universitets prorektor Lena Marcusson en byst som skapats av skulptörerna Jan-Erik Björk och Ylva Lindgren.
Foto: Björn Ullhagen
Arne Beurling hade blivit intresserad av chiffer omkring 1930, då han gick en forceringskurs. 1937 blev han professor i matematik på Uppsala universitet. Vid krigsutbrottet 1939 lovade han att ställa upp om försvarsstaben behövde hjälp.
Behovet blev akut när tyskarna invaderade Norge i april 1940. De begärde omedelbart att få utnyttja en kabel på västkusten för teletrafiken mellan Berlin och Oslo och fick ja.
Beurling kopplades in. På två veckor hade han lyckats lösa teleprinterchiffret. Bedriften har kallats "den kanske främsta kryptoanalytiska prestationen som utfördes under andra världskriget".
Spåra mönster
För en utomstående verkar uppgiften närmast ofattbar. Beurling visste inte hur den med teleprinter kombinerade krypteringsmaskin (Geheimschreiber) var konstruerad, som användes av högre tyska staber. Inte nog med att fem nyckelhjul skulle få en ny inställning varje dag. Dessutom skulle avsändaren ställa fem andra hjul på valfria positioner och meddela mottagaren.
Beurling hade i början bara tillgång till de krypterade telegram som svensk signalspaning hade snappat upp. Arbetet underlättades dock av att tyskarna bröt mot sekretessen och sände parallella telegram utan att ändra de fem hjulens inställning som föreskrivet. Därmed gick det lättare att spåra mönster, hur vissa tecken flyttade sig efter krypteringen.
Arne Beurling var professor i Uppsala till 1954. Han flyttade sedan till USA och avled 1986.
Så jobbar vi med nyheter