Arkitekterna kände sig utskämda
Arkitektfirman Backström och Reinius ritade ett förslag till ett nytt Tempohus på en tvåvåningars varuhusbyggnad med en trevåningars kontorsdel. Taknockshöjden var densamma som det 1700-talshus som tidigare legat på platsen vid Stora Torget.
Åhlénshuset som det såg ut när det var färdigt 1961. Det fick åtta år senare en våning till.
Foto:
Den troddes kunna kontrastera mot det gamla Tempohusets grå funkis. Åhlén & Holm blev stormförtjusta över fasaden och beslöt att detta mönster skulle bli varuhuskedjans signum.
Stilen kallades brutalistisk, en strömning inom arkitekturen på 1950-talet mot den etablerade 40-talsarkitekturen, som ansågs stagnerad. Bland annat i Farsta och Borås byggdes Tempohus med liknande fasadbeklädnad.
I ett brev till byggnadsnämnden berättar Bengt Edlund om hur Uppsalabygget blev först med att montera fasaden men att upphovsmännen kom att känna sig utskämda efter den debatt som följde i Uppsala. Fasaden till Tempohuset i Stockholms city, som var firmans nästa byggprojekt, fick ritas om.
Numera har arkitektfirman kultstatus och Åhléns i Uppsala är klassad som "en kulturellt värdefull byggnad" vid en inventering av Uppsalas bebyggelse som Uppsala kommun, Länsmuseet och länsstyrelsen lät göra 2006.
Så jobbar vi med nyheter