Christian Ahlsén
När Göteborgsvarvet hölls tidigare i maj dog en person och över 40 tvingades att uppsöka intensivvård. Då var det runt 25 grader varmt, i dag kan det bli flera grader varmare än så.
Christian Ahlsén som är projektledare för loppet i Uppsala berättar att sjukvårdspersonal och en ambulans kommer att finnas på plats som vanligt, men att det kommer att laddas upp med extra mycket vatten.
För dem som springer en mil kommer två vattenstationer att finnas, och på femkilometerssträckan finns en station utplacerad. Christian Ahlsén uppmanar även alla deltagare att se till att dricka ordentligt.
– Ta gärna med isvatten, en iskall handduk och drick ordentligt vid vätskestationerna, säger han.
Värmeslag är ett tillstånd som potentiellt kan vara livshotande så det gäller att lyssna på sin kropp, förbereda sig så noga man kan och att dricka ordentligt, gärna redan dagarna innan loppet.
Det säger Biplob Abu Shanewas, specialistläkare i akutsjukvård på Akademiska sjukhuset.
– Tidiga varningstecken på att kroppen är överhettad är att man kan få lätt huvudvärk, bli yr eller känna sig trött, berättar Biplob Abu Shanewas.
Då gäller det att snabbt söka skugga, dricka mycket – gärna vätskeersättning – och kanske framför allt, att svälja stoltheten och ta en paus från springandet. Om man inte lyssnar på varningssignalerna kan man bli riktigt dålig.
Värmeslag är inget att leka med utan det kan få allvarliga följder, varnar specialistläkaren Biplob Abu Shanewas.
– När temperaturen i kroppen stiger till 40 grader eller mer kan det bli riktigt allvarligt, fortsätter Biplob Abu Shanewas.
– Symptom på ett sådant tillstånd kan vara att man blir förvirrad, talar sluddrigt, får kramp eller till och med tappar medvetandet.
Ser man att någon drabbats på det sättet gäller det att kyla ner personen så mycket man kan, till exempel genom att badda med kalla handdukar, se till att personen kommer i skugga och om möjligt ge vätskeersättning tills dess att sjukvårdspersonal är på plats.
Barn och unga under 15 år och äldre över 65, personer som tar medicin till exempel mot för högt blodtryck, har sovit dåligt, druckit för mycket alkohol eller har problem med lungor och njurar är grupper som är särskilt utsatta för höga temperaturer.
– Det är självklart individuellt hur man reagerar. Det viktigaste är att känna efter vad kroppen säger, säger Biplob Aby Shanewas.
Symptomen kan komma även efter ett lopp, till exempel genom att man får kramp och svullna ben. Om det inte ger med sig ska man söka vård, säger Biplob Aby Shanewas.
På Akademiska sjukhuset jobbar även Jan Troeng som tillsammans med åtta kollegor uppdelat på två olika lag ska springa loppet.
– Vi har inte pratat så mycket om värmen men man är ju medveten om att det kommer att vara extra jobbigt att springa.
Själv förbereder han sitt tiokilometerslopp genom att dricka mycket redan dagarna innan och genom att mentalt ställa in sig på att inte rusa i början, utan att ta det lugnt från start och låta kroppen vänja sig.
Jan Troeng är en van löpare och orienterare och har sprungit lopp i värme tidigare. "Det gäller att ta det lugnt i början", säger han.
– Jag har sysslat en hel del med löpning och orientering och jag har varit med om att springa i hög värme tidigare, särskilt för några år sedan när jag sprang lopp utomlands.
Då kunde han förbereda sig genom att träna med extra mycket kläder på sig, men så ambitiös har han inte varit den här gången.
Jan Troeng hoppas på en tid på 34–35 minuter för egen del, men han är också medveten om det är vid hög ansträngning som olyckan kan vara framme.
– Man ska absolut ha respekt för värmen.