Årensning inför forsränningen
På söndagen var det dags för Fyrisåns årliga åstädning. Uppsala dykarklubb Tumlaren gjorde jobbet.
Foto: Oscar Segerström
Det är svårt att se skymten av vad som gömmer sig i vattnet. Är det soligt, som denna söndagsförmiddag, kanske metallföremål blänker till ibland. Det viktigaste redskapet under åstädningen är i stället känseln. Med hjälp av fötterna trevar dykarna sig fram i vattnet och undersöker vad som finns under ytan. Uppe på land står flera dykarmedlemmar redo att håva upp eventuella fynd med rep.
För Uppsala dykarklubb är årensningen inför valborg en av de större aktiviteterna på året och det mest bidragsinbringande. Uppdraget får de av Uppsala kommun.
De börjar vid Upplandsmuseet och samtidigt som domkyrkoklockan klämtar halv elva på söndagsförmiddagen hittar en av dykarna sin första cykel. På bara några minuter hittar de ytterligare ett par. De flesta är inlindade i skräp och gräs. Flera lite krokiga. Ett par av cyklarna är faktiskt i mycket bra skick.
- Det är inte så svårt att förstå hur cyklarna har hamnat här, men det är irriterande att vi hittar så många, säger Andreas Wallberg, en av dyklarklubbens medlemmar som står uppe på land.
Cyklarna har troligen stått i något av cykelställena intill och blivit inkastade. Inför valborgsfirandet brukar flera hundra upphittade cyklar inte vara ett ovanligt slutresultat. I år räknar dykarklubben med att det blir runt ett hundratal. Vattnet är strömt och vattennivån är rätt hög, så dykarna måste hålla sig nära åns kanter.
Dagens skörd ger förutom en mängd cyklar bland annat ett stort parasoll, en planka, en metallstol och en tung kärra, som kräver fyra av dykarklubbens medlemmar för att håva upp. Både på land och i vattnet är det bitvis tungt arbete. Då och då stannar dykarna upp och tar ett par djupa andetag innan de fortsätter att arbeta mot strömmen.
Åkeriägaren Stig Thorell står hela tiden intill vägen för att lasta på grejerna på sitt lastbilsflak, som sedan ska till kommunens källare. Cyklarna tas om hand i samarbete med polisen, oftast utan att återvända till sina gamla ägare.
- Det här var en intressant kulturell erfarenhet, säger Nikolas Kastrinos från Belgien som är på besök i Uppsala för en internationell konferens.
Först frågar han om det ska vara någon sportslig aktivitet att slänga cyklar i vattnet, som sedan plockas upp. Men när städningen nämns i samband med valborg berättar hans sällskap Gulnara Roll från Estland att hon vet vad det handlar om. Hon arbetar på universitetet i Tartu, där man också firar valborg, eftersom det grundades på initiativ av svenskar.
- Men det där med cyklar i ån känner jag inte igen, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter