1. ”Jag trodde inte att det skulle bli sådant här strul”
Med en hallonsoda i handen slår Staffan Littmarck sig ned vi bordet på kaféet Fågelsången i Uppsalas megagalleria, Gränby centrum. Det är här intill den ska byggas – Uppsalas nya multiarena. Staffan Littmarck vill att det ska var nära till publiken. Därför gillar han Gränby. Runt hörnet och ett hundratal meter längre fram i affärsstråket ska folk kunna ta en sväng förbi och lyssna till skridskoskären när Almtuna tränar eller till soundcheck inför något nytt evenemang.
– Det är en unik del av vårt koncept. Över 6,5 miljoner besöker Gränby centrum varje år, säger Staffan Littmarck entusiastiskt.
Han har drivit projektet sedan 2008. Det har varit fyra händelserika år. Men processen har blivit ”ruskigt tung”, särskilt sedan EU började granska hela upplägget. Många har undrat varför han inte slutar, lägger ner, säger till politikerna att det inte blir något.
– Frågan är större än så. Stan behöver en stor arena och någon måste lösa det. Jag har kunskap och nätverk och är Uppsalabo sedan födseln. Jag älskar stan och det här är vad jag kan. Jag lider av att elitidrotten inte kan växa med Uppsala som storstad. Drivet för mig är att skapa fler och större upplevelser inom idrott, nöje och möten, säger han.
Sedan arbetet körde fast i politiska trätor, rättsprocesser och EU-byråkrati jobbar han bara 30 procent med arenan. Resten med liknande projekt som att göra Svettis vid Svandammen till en ”mer spännande plats” och att bygga upp varumärket Pelle Svanslös.
– När det gäller arenan så uppdaterar jag våra kalkyler och håller våra huvudfinansiärer, Almtuna, SH-bygg och Aros Holding, informerade om vad som händer här och i omvärlden. Det är ju två gigantarenor på gång i Stockholm också ...
Han reser en del. I dagarna har han besökt Hartwall arena i Helsingfors och ska till Malmö arena, Läkerol arena i Gävle och Löfbergs Lila arena i Karlstad. Han vill veta hur marknaden förändras. Hur andra tänker och vilka tekniska lösningar de provar för att själv hitta det bästa för Uppsala.
Men det är en bransch som har svårt att få vind i seglen. Även om de stora arenorna skapar jobb och skatteintäkter så går de flesta med förlust. Det bekymrar dock inte Staffan Littmarck särskilt mycket. Han har lång erfarenhet som artistbokare på Gröna Lund och affärsområdeschef vid Globen arena i Stockholm. De erfarenheterna ger honom en fast tro på att Uppsalas koncept kommer att bli framgångsrikt.
– Den städiga frågan är ju hur det går. Ingen arena är den andra lik så det är svårt att jämföra. Vi utgår från behoven hos dem som ska hyra in sig i arenan; hockeyn, evenemangsbolag, mötes- och kongressarrangörer. Det gör ingen annan och det ger oss flexibilitet och ekonomi. Jag är övertygad om att vi har ett koncept som håller.
Hur Uppsala arena ska kunna konkurrera om bra artister med arenorna i Stockholm är ett stort frågetecken. Men Staffan Littmarck är inte orolig för det heller. Uppsala ska inte konkurrera med Stockholm, säger han. De stora arenorna får ta de stora evenemangen. Uppsala ska lägga sig på mellannivån.
– Det har vi kapacitet för.
Trots att det drar ut på tiden står de privata finansiärerna pall. Att kommunen står fast vid sin del är ett krav, annars blir det inget.
– Jag trodde inte att det skulle bli sådant här strul, men alla är med på tåget. Vi vet att alla arenor som är byggda i dag har fått någon form av offentligt kapital. Det är ett måste att Uppsala kommun är med. Hade vi klarat det ändå, som vissa tror, så skulle någon annan redan dykt upp och satsat de pengar som behövs.
Håller kalkylen?
– Ja, Vi räknar med 650 miljoner kronor. Även om det skulle bli mer så ska inte kommunen behöva lägga in mer pengar.
2. Ett projekt som dragit ut på tiden
Resan har varit lång och krokig. Redan i mitten av 00-talet började Almtuna IS planera för en arena med plats för 8 000 åskådare vid Gränby centrum. Ett jättespännande projekt som kommer att sysselsätta oss ett tag framöver, sade Monica Östman (S) som då var ordförande i byggnadsnämnden. Hon visst inte hur rätt hon skulle få. I dag, sex år senare är frågan ännu inte avgjord. Meningen var att arenan skulle stå klar hösten 2010 till en kostnad av 300 miljoner kronor. Men finanskrisen satte käppar i hjulet för Arenabolaget som fick svårt att skrapa ihop de pengar som behövdes och projektet drog ut på tiden. 2010 räknades kostnaden upp till 650 miljoner och hallen beräknades stå klar först 2013. Privata investerare lovade ställa upp med 500 miljoner.
Uppsala kommun gick samtidigt med på en finansiell lösning som innebar att låna ut 150 miljoner och betala en hyra på 15 miljoner om året i 25 år. Kritiken lät inte vänta på sig. Den rödgröna oppositionen gick emot. Men den borgerliga alliansen i fullmäktige sade ja. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som kom fram till att kommunens stöd kan strida mot EU-rätten. Där ligger ärendet i dag.
3. Klubben: Arenan är helt nödvändig
För idrottsklubben Almtuna lurar Uppsala arena som en hägring på slätten. Längtan att visa allsvensk hockey under komfortabla former paras med slitet på isen. Klubben bidar sin tid i den gamla Gränbyhallen. Vi jobbar efter de förutsättningar som finns i dag, säger klubbchefen Marcus Leto. För Almtunas ordförande Jan Karlsson är en ny arena en fråga om överlevnad. Ska Almtuna kunna gå upp i elitserien så duger inte Gränby ishall. Den är för liten, för gammal, för omodern och svarar inte upp mot de krav som elithockeyn ställer. Klubben måste helt enkelt ha en modern arena och planerar för det. Utan arenan slås Uppsalas elithockey ihjäl. Gränbyhallen byggdes 1974 och är i dag den sämsta hallen i hela landet, säger Jan Karlsson. Marcus Leto är säker på att en ny arena skulle ge Almtuna en möjlighet att växla upp – absolut! Inte bara spelmässigt utan också publikt.
Han framhåller att klubben fajtas i den serie som ökar sitt värde mest i hockey-Sverige i dag – allsvenskan. Den bevakas allt mer av tv, besökssiffrorna stiger och i takt med det värdet på Almtunas varumärke. En ny arena skulle betyda ofantligt mycket, inte bara för klubben utan också för Uppsala som stad. Hur påverkas då klubben av de ständiga motgångarna för arenaprojektet? Jan Karlsson tror att den drivkraft som finns får sig en törn varje gång det blir ett nej. Spelarna på isen tänker nog inte så mycket på turerna kring hallen till vardags, tror Marcus Leto. Men många drömmer när de varit i Malmö och sett hur andra har det. Vem skulle tacka nej till en riktig arena?
4. En fråga för hela EU
Just nu ser arenans öde ut att vila i EU-kommissionens händer. Sedan förvaltningsrätten kommit fram till att finansieringen kan bryta mot EU:s konkurrensregler så granskar kommissionen ärendet, och intresset tycks öka ju mer ledamöterna får veta. Kommissonen hyser nu oro för att kommunens finansiella upplägg ska snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Vad det betyder för arenaplanerna är oklart. Klart är dock att Uppsala kan få vänta länge på ett beslut. Enligt ämnesrådet Bengt Wennerstein vid näringsdepartementet kan kommissionen ta upp till 18 månader och mer på sig. Nu ska fallet offentliggöras inom hela EU så den som vill kan lämna synpunkter innan kommissionen tar sitt beslut.
Uppsala Arena har blivit en angelägenhet för hela Europa. Det låter dramatiskt men Bengt Wennerstein tror det beror på att finansieringsformen är ny och kommissionen saknar facit. Fler kan följa efter och då kan Uppsala arena vara principiellt viktig. Den som läser vad kommissionen skriver kan lätt få uppfattningen att det redan är kört för Uppsala. Men det tror inte Bengt Wennerstein. Det är nu prövningen börjar. Det kan mycket väl bli ett ja med vissa förbehåll – att allmänheten ska ha större tillträde till hallen eller att näringslivet ska lägga in mer pengar i projektet. Svaret kan vänta på sig till september 2013, om det vill sig illa.
5. ”Det kommer att bli en lösning”
Staffan Littmarck tar en klunk hallonsoda. För första gången ser han lite bekymrad ut och säger att det bara är att vänta och anpassa sig till situationen. Kommunen och arenabolaget analyserar vad kommissionen egentligen skrivit och menat.
– När vi gjort det och kommit fram till vad det innebär så får vi se. Man får ha respekt för att det är komplicerat, säger han.
Till slut rinner naturligtvis tiden ut.
– Då måste vi hitta på något annat. Eller så är det så att Uppsala inte vill ha någon arena. Men då måste också politikerna ställa sig upp och säga det till idrotten i stan.
Har ni varit nere och lobbat för arenan i Bryssel?
– Nej. Det är ju inte vår sak. Vi bygger arenan. Men skulle kommunen åka till Bryssel för att förklara på plats hur vi vill ha det och jag fick frågan om att följa med så skulle jag inte tveka. Det kommer att bli en lösning till slut, säger Staffan Littmarck.