Arenabyggen ett konkurrensmedel

Det är inte bara i Uppsala som det byggs nya arenor och idrottshallar. Strategin används ofta som en del i en konkurrens mellan kommunerna, enligt en forskare som studerat fenomenet.

Uppsala2010-02-23 17:33
Fredrik Johansson
Konserthuset, utbyggnaden av Fyrishov och nu den nya kombinerade friidrotts- och innebandyhallen på Gränby sportfält. Hall- och arenasatsningarna har duggat tätt i Uppsala de senaste åren. Enligt Sara Brorström, doktorand på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, går fenomenet att känna igen i många kommuner. Hon har främst studerat utvecklingen i Västsverige, men tror att situationen är likartad på andra håll.
- Det har gått lite mode i arenasatsningarna. Om en kommun bygger en arena skapas det en acceptans kring den här typen av projekt som kan smitta av sig till närliggande kommuner. Men framför allt handlar det om att kommunerna marknadsför sina satsningar hårdare, säger hon.

Hon menar att projekten har blivit ett sätt att skapa ett slags kommunidentitet, som kan kopplas ihop till en större vision om vad man vill göra med kommunen i framtiden. Men det handlar allt som oftast om omstridda satsningar.
- Det finns alltid olika intressen. Kritiken handlar oftast om den ekonomiska biten, att pengarna borde användas i de kommunala basverksamheterna eller något annat. Men det betyder inte alltid att det finns en politisk oenighet om projekten, tvärtom.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!