– Det är möten hela dagarna, sedan sitter man ändå hela kvällen på hotellrummet och svarar på mail, säger Per Gustafsson.
Att gränsen mellan arbete och fritid är svårdragen är ett av problemen med långa tjänsteresor menar han. Än mer problematiskt är hur resorna påverkar familjeförhållandena.
– Om det är något som får dem att sluta att resa eller ändra sitt resande är det relationen till familjen, konstaterar Per Gustafsson.I dag finns stora möjligheter att ha möten via telefon eller videolänk. Men de tekniska lösningarna behöver inte minska resandet, menar Per Gustafsson. Tvärtom. De kan till och med ge motsatt effekt och skapa behov av nya möten.
De som reser mest i tjänsten är anställda inom transportsektorn, affärsmän och försäljare. En övervägande majoritet är män.
– Det handlar om traditionella könsroller, kvinnor tar generellt större ansvar över hem och familj och förväntas göra det, säger Per Gustafsson.
Carmena Ionesco arbetar på Livsmedelsverket och har just kommit hem från en av många resor till Bryssel.
– Arbetsmarknaden har utvidgats sedan Sverige gick med i EU, konstaterar hon.
I dag njuter hon av ledighet tillsammans med dottern Anca i sin lägenhet i Uppsala. Hennes arbete består i att samordna livsmedelslagstiftningen, som till 98 procent regleras på EU-nivå. I tolv år har hon rest över hela världen. I början var det kämpigare, då var barnen små. Men fortfarande har hon familjen att ta hänsyn till.
– Min dotter har speciella behov, hon är handikappad. Så fort jag vet att jag har ett möte i Bryssel måste jag fråga hennes assistenter om de kan ställa upp, säger Carmena Ionesco.
Förra året hade hon 50-70 resdagar. Men hon tycker inte att resandet är problematiskt, utan ser stora fördelar.
– Jag har vänner i hela världen nu, inte bara här.
Att det fungerar bra för henne beror till stor del på att hon drar tydlig gräns mellan arbete och ledig tid.
– När jag är hemma är jag hemma. Jag lämnar allt och är med mina barn. Det är en regel för att man ska orka, säger Carmena Ionesco.
Bruno Barbieri, chef och inspektör på Läkemedelsverket, har länge rest till läkemedelsfabriker runt om i världen. Hittills i år har han hunnit besöka USA, Taiwan, Kina och Genève. Han vet att det kan vara svårt att kombinera familjeliv och långa tjänsteresor.
– Det är en utmaning. Nu har jag en son som är elva och en som är två, säger Bruno Barbieri på telefon från sommarstugan.
Reser han på helgen går han miste om tid med familjen, reser han på arbetstid minskar arbetsveckan och han får mer jobb. Han beskriver sin situation som en ständig avvägning mellan familjeliv och arbetsliv och menar att det är en generell bild som stämmer in på många som reser mycket i tjänsten. För hans del blev det bättre när han blev chef och fick arbetsuppgifter som kräver att han tillbringar mer tid i Uppsala.
Förutom svårigheterna att få familjelivet att fungera blir det mindre tid till att träffa vänner och bekanta, säger han.
– Privatlivet blir mer komprimerat, det krävs mer planering. Spontana möten och aktiviteter minskar.
Per Gustafsson efterlyser en större medvetenhet hos arbetsgivarna om hur de anställda påverkas av att resa mycket i tjänsten. Få företag och organisationer har en policy som handlar om tjänsteresor, med undantag för hur mycket resorna får kosta.
– Det är viktigt att man är medveten om att resandet är påfrestande.