Arbetslöshet och bostad skäl till oro
Hur orolig bör man vara för finanskrisen? Mindre för börsen och bankkontot, men lite mer för lågkonjunkturen och bostadsmarknaden, är de svar som ges. Christer Svensson, regionchef för Nordea i Uppland/Gästrikland, instämmer i stort sett i den bilden.
Foto: Hans E Ericson
- Folk kommer in med postväxlar från andra banker. Andra vill ta ut pengarna här för att sprida dem till andra banker, kanske för att komma under gränsen för bankgarantin.
Oron finns i hela samhället. Krisen är global och så komplicerad, så psykologiserad, att ingen kan göra anspråk på att förstå den helt. Personer som tryggt säger att det ordnar sig är en bristvara, och det gäller inte bara bland "vanligt folk".
- När jag besökte kommunledningen i Uppsala häromdagen fick jag inleda med att berätta och svara på frågor om krisen, säger Christer Svensson.
- Oron beror på att när det gäller plånboken är man sig själv närmast. man är rädd om sina surt förvärvade pengar, sitt arv eller sina besparingar.
I USA är banker på fallrepet, i Europa har ett antal fått statlig hjälp och även i Sverige skakas storbankerna, i första hand Swedbank. Här beror inte problemen om att bankerna har dålig ekonomi.
- Nej, vi och de andra är tvärtom mycket bra rustade. Det här handlar om förtroende, att det blivit svårare att låna pengar. Systemet är låst och tillgången har blivit mindre.
Pengarna till hus- och lägenhetsköp tas inte från bankvalvet, förklarar han, utan genom att banken säkrar lånet under dess löptid genom att ge ut obligationer med samma löptid. Under krisen har det exempelvis blivit dyrare för Swedbank att låna, kreditvärdigheten har sänks genom engagemanget i Baltikum.
- Härom året var det vi som fick sänkt kreditbetyg eftersom vi var för lite på den expansiva baltiska marknaden, säger Christer Svensson och poängterar att han därför inte slår sig för bröstet när grannen på andra sidan torget har problem.
Kundernas oro för besparingarna på bankkontot brukar minska efter ett samtal med banken, säger han. Detsamma gäller oron för tillgångarna i fonder som minskat kraftigt med börsens fall.
- Om man inte måste sälja gör man ingen förlust. Och över tid, vilken period du än väljer, har investeringar på börsen givit den bästa avkastningen.
- Pengarna som lämnat börsen har ju inte försvunnit, de finns någonstans och när de kommer tillbaka vänder det uppåt. Det svåra är att veta när.
- Och den som vill sälja inför en nedgång är redan för sent ute. Förhoppningsvis, tillägger han som en besvärjelse mot fortsatt börsfall.
Samma säljresonemang kan användas på bostadsmarknaden. Den som inte måste sälja kan sitta kvar då räntorna, trots en uppgång, är på en historiskt normal nivå och att sänkningar av styrräntan är att vänta. För nya på marknaden finns det mer skäl till oro.
- Den som har ett högt belånat boende och måste sälja riskerar att få kvar en skuld.
En orsak till att sälja kan vara till exempel arbetslöshet i hushållet och därför är också en kommande lågkonjunktur där fler förlorar jobbet den kanske största anledningen till oro. Bankerna förbereder sig också på sämre tider när de beviljar bolån.
- Vi är mer noggranna i dag. Vi erbjuder lånebetalningsskydd för svackor i hushållets ekonomi och det finns också försäkringar mot dubbelt boende, om den förra bostaden blir svår att sälja.
- Men vi har varit strikta med våra bolånekalkyler även under uppgången vilket nog många är glada för i dag, säger Christer Svensson.
Lågkonjunkturen och antalet varslade är det största hotet mot privatekonomin. Om många bostäder samtidigt kommer ut på marknader kan prisras och skuldfällor bli resultatet.
Hur orolig ska man vara?
UNT har, med hjälp av Christer Svensson, graderat fem områden som kan ge skäl till oro. Skala 1-5, där 5 är "mycket orolig".
Bankkontot: 1
Bankchefen ser ingen anledning till oro.
- Jag kan inte säga annat utifrån det jag vet i dag.
Räntan: 2
Tillfällig uppgång på grund av bankkrisen. Men sjunkande inflation och sämre tider pressar ned styrräntan.
Fonder/pensionssparande: 2
Börsen speglar förväntningar, just nu mörka sådana. Investerarna brukar alltid återvända när stabiliteten i systemet är tillbaka och priserna på aktier attraktiva.
Ras på bostadsmarknaden: 3
Upp och ned som börsen. Lågkonjunkturen det största hotet mot priserna. Eventuella köpare väntar tills lugnare tider. Fallhöjd finns efter stora prisuppgångar på 2000-talet, men befolkningsökningen i regionen skapar efterfrågan.
Lågkonjunktur/arbetslöshet: 4
En effekt av att hjulen slutar snurra och alla avvaktar med konsumtion och investeringar. Självpåfyllande då företagen snabbt får problem med efterfrågan, vilket leder friställningar och ännu sämre efterfrågan. Riksbanken försöker stimulera med räntesänkningar.
Strikt långivare.
- Vi har varit strikta med våra bolånekalkyler även under uppgången vilket nog många är glada för i dag, säger Christer Svensson, bankchef på Nordea i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter