Arbetskamraterna viktiga för trivseln
Åtta procent av den arbetande befolkningen tror att de inom ett par år måste byta yrke av hälsoskäl. Det visar årets upplaga av Jobbhälsobarometern. Arbetskamraterna är dock en mycket viktig faktorn för trivseln på arbetsplatsen.
Shiva Raouf, Marielle Jacobsson, Per Johan Gidlund och Peter Persson tycker alla att arbetskamraterna är en viktig faktor för hur man trivs på jobbet.
Foto: Rolf Hamilton
Den yngsta gruppen av de tillfrågade i Jobbhälsobarometern var de som oroade sig mest för att de måste byta yrke inom en snar framtid på grund av hälsan. Jobbarometern sammanställs regelbundet av Svensk företagshälsovård, FSF, och Svenskt kvalitetsindex.
Per Johan Gidlund, 23, arbetar i kunddisken hos ett kombinerat bank och försäkringsbolag. Han tycker det är viktigt att vara medveten om hur hälsan kan påverkas av arbetsuppgifterna.
- Man måste tänka på ergonomin så att rygg och ben inte tar skada. För hög ljudnivå kan ju också påverka hälsan.
Han tycker att ett bra samarbete med kollegerna är en av de viktigaste faktorerna för trivseln på arbetsplatsen.
- Men arbetsuppgifterna är också viktiga. De ska vara personlighetsutvecklande och man ska känna att man själv bidrar till företagets utveckling, säger Per Gidlund.
Han kommer att byta yrke eftersom han tänker fullfölja sin juridikutbildning.
- Men kundkontakter kommer jag även att ha i framtiden.
Jämfört med fjolårets barometer har de yngre blivit mer oroliga. Nu tror nära nio procent av de tillfrågade att de måste byta yrke på grund av hälsoskäl inom två år. Motsvarande siffra för förra året var drygt sex procent.
FSF har svårt att förklara den snabba förändringen. Men att yngre är mindre motiverade och mindre nöjda med arbetets innehåll kan bero på att de ännu inte hunnit klättra i arbetsmarknadens hierarkier, tror Lars Hjalmarsson, vd vid FSF.
Han talar också om en mer långsiktig attitydförändring till arbetet.
- Det kan vara så att yngre ställer större krav på meningsfullhet.
Marielle Jacobsson, 21, arbetar för närvarande i en affär som säljer färdiglagad mat och även har servering. Hon har inte funderat speciellt över hur arbetet kan påverka hälsan. Hon har för närvarande inga planer på att byta yrke, men tror att det kan bli aktuellt någon gång i framtiden.
- Kanske jag börjar plugga också, säger hon.
Hon tycker att det viktigaste för trivseln på arbetsplasten är hur jobbet är upplagt.
- Att man får bra förutsättningar - bra upplärning och bra instruktioner, så att man vet vad man ska göra. Bra förhållande till arbetskamrater är förstås också viktigt.
Förhållandet till arbetskamraterna är A och O, tycker Peter Persson, 44, som lägger stenplattor på Dragarbrunnstorg i city.
- Trivs man inte med arbetskamraterna så spelar arbetsuppgifterna mindre roll, säger han.
Peter Persson har nyligen bytt jobb från lastbilschaufför till plattsättare för att komma ifrån ett stillasittande arbete, men han säger sig annars inte tänka så mycket på hur arbetet påverkar hälsan.
Trevliga arbetskamrater är viktigt även för taxichauffören Shiva Raouf, 44. Andra faktorer som påverkar trivseln är bra arbetsmiljö, bra lön och arbetstider som passar in med privatlivet, tycker han.
När det gäller hälsan oroar han sig för att ryggen ska ta skada på grund av det stillasittande arbetet.
- Men framtiden får utvisa om jag byter jobb. När jag började som taxichaufför hade jag tänkt arbeta i sex månader, men nu har det blivit fem år, säger han.
FSF ska använda undersökningen som underlag för sina medlemsföretag. Att i tidig ålder sätta in åtgärder vad gäller arbetsmiljö, organisation eller hjälp att hitta nytt jobb är viktigt, säger Lars Hjalmarsson.
Oron är störst bland de lågutbildade, de som är missnöjda med sin arbetsmiljö och/eller känner sig omotiverade för sitt arbete.
- Vi ser det här med att bli sedd, hörd och behövd - att det är oerhört viktigt för oss som individer, säger Lars Hjalmarsson.
Nära 5 000 anställda i åldrarna 20-67 år och som arbetade minst halvtid, fick i somras i en telefonintervju svara på frågan: "Med tanke på din hälsa räknar du med att kunna arbeta i ditt yrke även om två år?" Indelat i olika åldersgrupper fördelade sig nejsvaren: 20-30 år 8,7 procent, 31-40 år: 6,3 procent, 41-54 år 5,2 procent och 55-67 år 14,1 procent.
Yrkesgrupper inom vård och omsorg samt industri och tillverkning hyser störst oro. Elva procent tror att de måste byta yrke inom två år.
Sett till åldersgrupperna finns den allra största hälsooron hos dem över 55 år, vilket knappast är förvånande.
Källa: Svensk Företagshälsovård, FSF och Svenskt Kvalitetsindex.
Yrkesgrupper inom vård och omsorg samt industri och tillverkning hyser störst oro. Elva procent tror att de måste byta yrke inom två år.
Sett till åldersgrupperna finns den allra största hälsooron hos dem över 55 år, vilket knappast är förvånande.
Källa: Svensk Företagshälsovård, FSF och Svenskt Kvalitetsindex.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!