Arbetsförmedlingen utan pengar

Trots att ett kvartal återstår av 2003 kan arbetsförmedlingarna i Uppsala län i dag inte klara sitt uppdrag, att ge länets arbetslösa hjälp och stöd och vid behov utbildning eller praktik som kan leda till nya jobb.
— Vi har inga pengar för att finansiera utbildningar och praktikplatser och den service vi erbjuder är självservice via Internet eller jobbsökaraktiviteter, säger biträdande länsarbetsdirektören Håkan Lindgren.
Det krävs just nu synnerliga skäl för att arbetslösa ska få hjälp på arbetsförmedlingen. Och arbetsmarknadsåtgärderna har fått ställas in tills vidare.

Missgynnar Uppsala
Problemen för Uppsala län är två: Dels är arbetsmarknadsläget just nu sämre än på länge, dels tilldelas länet för lite pengar i förhållande till behovet. Den fördelningsmodell som nu används i landet missgynnar Uppsala, hävdar Håkan Lindgren.
— Vi tycker att vi får för lite betalt för det antal uppdrag vi har.
I princip fungerar modellen så att de län som har hög arbetslöshet och få lediga jobb, exempelvis Norrlandslänen, får mer pengar än de med låg arbetslöshet och fler lediga jobb, som Uppsala.
— Men det kostar också resurser att tillsätta jobb. Det är kontakter med arbetsgivare och olika åtgärder som kräver tid och omsorg för att hitta rätt person till rätt plats, säger Håkan Lindgren.

Fördelningsmodell under översyn
Den fördelningsmodell som nu kritiseras av Uppsala län är under översyn. Men det blir tidigast 2005 som en ny modell kan börja att användas.
I regeringens budgetförslag för 2004 finns något mer pengar till personal och administration för länen men drygt 500 miljoner kronor mindre till arbetsmarknadsåtgärder. Länsarbetsdirektör Björn von Heland kommer den närmaste tiden att förhandla om tilldelningen till Uppsala län.
Eftersom arbetslösheten i år stigit i länet kan tilldelningen för 2004 bli något högre, men samtidigt vill alltså regeringen satsa 500 miljoner kronor mindre vilket innebär en minskning med ca 20 miljoner för Uppsala län.

Bara basservice
De ekonomiska problemen är desamma över hela länet. I Enköping/Bålsta har chefen Sigbrith Solander fått överväga så drastiska åtgärder som att stänga Bålstakontoret.
— Det får vi ju inte göra. Men som det ser ut på personalsidan nu vet jag faktiskt inte hur det ska gå efter 15 oktober. Längre kan vi inte planera för.
Hon säger att kontoren nu satsar allt på sin basservice. Man hjälper den nyanlände omedelbart och hoppas sedan att den arbetslöse kan klara sig på egen hand.
I Tierp har chefen för arbetsförmedlingen Kina Gustafson synbara bevis för att Uppsala är "ett förlorarlän" i fördelningen av pengar.
— Jag skulle önska att vi var dubbelt så många. I Skutskär, på andra sidan länsgränsen, är situationen en helt annan, säger hon.

Avlasta personalen
Länsarbetsnämnden hoppas nu att Internet och en ökande grad av självservice ska avlasta personalen, men det är en omställning som tar tid.
— Det passar inte alla att söka själv, det upplevs som att man inte får hjälp. Men det är ett utvecklingsarbete som pågår och parallellt har vi intensiva diskussioner om vilka personalresurser vi behöver, säger personalchefen på länsarbetsnämnden, Karin Sjögren.

UNT Fakta
Länsarbetsnämnden i Uppsala län har totalt 315 anställda fördelat på fem arbetsförmedlingar i Uppsala och en vardera i länets övriga kommuner.
Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams, fördelar varje år pengar från statens budget till respektive län efter en modell som utgår från arbetslöshetssiffrorna lokalt. Pengarna ska räcka till administrativa kostnader, personal, lokaler osv samt till arbetsmarknadsåtgärder, utbildning eller praktik till arbetslösa.
Uppsala län tilldelades 2003 126 miljoner kronor för administration, en minskning med 3,5 miljoner från 2002. För arbetsmarknadsåtgärder fick länet i år 164 miljoner kronor, en minskning med cirka 40 miljoner.