Att fira halloween är en ganska ny företeelse i Sverige. Först på 90-talet fick helgen sitt stora genombrott och plockades senare upp av den svenska skolan och förskolan i pedagogiskt syfte. Det är alltså inte bara en kommersiell högtid, som annars är en vanlig föreställning, menar antropologen och Uppsalabon Gillis Herlitz.
– För personalen är halloween ett sätt att prata om döden samtidigt som det är en väldigt kreativ och fantasifull högtid.
I USA, där det moderna halloweenfirandet föddes, infaller alltid festen den 31 oktober. I Sverige har det däremot varit svårare att enas om en gemensam dag. Och samma sak gäller för seden "trick or treat", som i svensk tappning kallas "bus eller godis".
– Eftersom halloween kan infalla på alla dagar i veckan, och det är många barn och unga som är ute, så sker firandet ofta i samband med helgen när man är ledig, säger Gillis Herlitz.
Det finns alltså inget rätt eller fel svar i sammanhanget, kanske till några föräldrars förtret. Många förordar att gå den sista oktober, andra menar att rätt dag är fredagen innan den kristna helgdagen alla helgons dag – som alltid infaller på en lördag mellan den 31 oktober och 6 november.
Kan man anse att halloween är etablerat i Sverige?
– Festen är väldigt etablerad. De som var små i slutet på 90-talet betraktar den som en del av festkalendern och lika stor som julen. De uppfattar nog att den alltid har funnits. Det gäller däremot inte för äldre personer och det finns ett stort motstånd mot halloween, säger Uppsalaetnologen Agneta Lilja.
Om man inte gillar halloween, är det okej att inte öppna dörren?
– När man öppnar och tar emot de som busar eller skojar är det ett sätt att visa att de är inlemmade i samhället. Den som stänger dörren exkluderar sig själv och i en bemärkelse är det inte positivt. Men samtidigt måste man ju få välja själv. Är det så att man inte öppnar så kan det ju straffas genom att toalettpapper rullas ut i buskarna eller tomater kastas. Men jag tror inte att det är speciellt vanligt med bus, säger Agneta Lilja.
Är halloween här för att stanna?
– När firandet etablerades var det ett väldigt explosivt intresse. Jag tror att det kommer att leva kvar i en lugnare form. Till viss del för att traditionen har fått fäste i undervisningen, säger Gillis Herlitz.
Agneta Lilja är också övertygad.
– Ja, tveklöst. Däremot kan innehållet förändras, alla seder vi tar upp anpassas till samhällets förutsättningar, värden och andra fester vi har. Halloween ser inte likadan ut här som i USA, trots att alla påstår det. Där klär man till exempel ut sig till allt möjligt, i Sverige är vi väldigt fokuserade på skräck.