Äpplesorter särskiljs med DNA-test
Titta, smaka, lukta räcker inte för att skilja hundratals äppelsorter åt, åtminstone inte om man är forskare eller växtförädlare. En ny avhandling på SLU visar att analyser av äpplenas arvsanlag, DNA, ger mycket säkrare resultat.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Ett stort problem för forskare och växtförädlare är bristen på information om vad som verkligen finns i samlingarna. Sorternas identitet har ofta varit osäker. Vi har väldigt lite information om deras bakgrund och släktskap. Traditionella metoder (titta, lukta, smaka) räcker bara med tveksamhet för att identifiera äppelsorter.
SLU-forskaren Larisa Gustavsson har satsat på sorternas arvsanlag för att bringa reda i samlingarna. Hon har tagit fram ny information om den genetiska mångfalden hos äpplen, lingon och rosenkvitten. Framför allt har hon studerat äpplen.
Med hjälp av DNA-tekniken kan äppelsorterna nu skiljas från varandra på ett mycket säkrare sätt än med utseende och smak. En stor del av sortmaterialet har hon kunnat förse med unika streckkodsliknande bandmönster, som kan användas för säker identifiering under lång tid framåt.
Hon har också använt DNA-analyser för att fastställa genetiskt släktskap mellan äpplesorterna och avgöra vilka sorter som pollinerar varandra bäst.
Så jobbar vi med nyheter