Undersökningen bygger på ett drygt års fältstudier på utvalda förskolor i Uppsala. Fältstudier och fokussamtal med pedagoger har legat till grund för forskningen. Dessa har pågått i ungefär ett år och innefattar bland annat videoupptagningar. Forskningsprojektet har varit ett samarbete mellan Stockholms universitet och fyra kommunala förskolor i Uppsala.
Susanne Kjellander, filosofie doktor i didaktik vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har varit ansvarig för studien. Hon upplever att kommunikationen blir annorlunda med lärplattor i undervisningen.
– De har ett väldigt kreativt förhållningssätt, och de hittar på nya ord och använder även engelska begrepp som "levla" och "scora" i spelsammanhang fastän de bara är tre år.
Något som Susanne Kjellander märkt i sin studie är att barnens skrivande av bokstäver uteblir något vid användande av lärplattorna.
– Ofta tycker de att det finns roligare saker att utforska på plattorna, och om barn får välja uttrycker de sig hellre med emojis eller förkortningar. Vi går mot ett samhälle där bilder och symboler får ta större plats.
Susanne Kjellander tror att man kommer använda lärplattor i högre grad på förskolor men upplever inte skärmtid i förskolan som en nackdel.
– Det krävs nya metoder för nya tider, vi kan inte tro att världen ska vara likadan.
En av de skolor som Susanne Kjellander studerat är Väpnarens förskola. Den är en av två pilotförskolor för IKT (informations- och kommunikationsteknik) i Uppsala och ligger i framkant vad gäller teknik och digitalt lärande. Här har så gott som varje pedagog en egen lärplatta. Den använder de bland annat för att informera föräldrar om vad de gjort på dagarna med bilder på barnen genom appen Förskoleappen. På avdelningen Myrstacken har de även tre lärplattor som barnen får dela på. Här arbetar förskollärarna mycket med digital pedagogik.
– Jag tycker att de lär sig väldigt bra saker. En app vi ofta använder heter Bornholmslek. Där kan barnen bland annat bygga ord, rimma och lyssna på hur ord låter, säger Monica Andersson, förskollärare.
Hon tycker att apparna underlättar lärandet på många plan. I och med att de aldrig sitter själva med lärplattorna lär de sig mycket av att titta på när någon annan håller på.
– De lär sig väldigt mycket genom att sitta och öva olika saker såsom att öva ord och uttal, och blanda färger. Och vi har ju bara pedagogiskt inriktade appar på lärplattorna, det är inga pang-pang spel om man säger så.
Marie Lein, utvecklingsledare inom förskolan och projektansvarig på Uppsala kommun, berättar att de kommer att fortsätta att utveckla den digitala miljön på de kommunala förskolorna.
– Arbete med lärplattor i barngruppen är ganska nytt, men ju tryggare man blir som vuxen, desto mer utrymme tenderar man att ge barnen att själva bli medskapare.
– Barn idag är ju väldigt vana vid den digitala världen, men genom det här forskningsprojektet har vi fått en djupare förståelse för hur barn faktiskt använder lärplattor. Det kan uppfattas som att det är slumpen som avgör vad barnen blev intresserade av på plattorna. Vi har dock märkt att barnen har en väldigt tydlig vilja och syfte för vad de vill producera och konsumera. Barnen utmanar både apputvecklarna och personalen i förskolan genom att hitta nya användningsområden än vad som var tanken från början.