Äntligen en fläkt av gammal ost!
Skördetid ställer matfrågorna på sin spets. Har din norska lax gjort turné i Asien? Kommer karrén från en glad eller ledsen gris?
Vi blir alltmer medvetna om matvalets betydelse för miljö och djurskydd. Efterfrågan på ekologisk liksom närproducerad mat ökar. Visserligen lär det vara mer miljövänligt om till exempel britterna äter nyzeeländskt lamm i stället för inhemskt - den egna uppfödningen är så energikrävande att den skadar miljön mer än långflygningar med frysta stekar.
Lokalproducerad mat är dock en sak, ekologisk en annan. Att mat ska åka ett varv runt jorden innan den når konsumenten strider mot sunda förnuftet.
Vissa matforskare ifrågasätter dock den ekologiska matens värde och menar att den leder till ökat kväveläckage - inte till minskat, vilket regeringen slår fast på sin hemsida. Andra hävdar att det skulle behövas fyra jordklot, om världens befolkning ska kunna födas genom ekologiskt jordbruk. Därför måste vi odla modernt - men helst lokalt.
Den lokala maten håller ofta hög kvalitet. Den är färskare, med bevarade smaker. Välhängt kött från djur som gått ute, eller nyplockade bär, färsk potatis, nyskördade grönsaker. Dessutom gynnar man den lokala arbetsmarknaden. Ytterligare en aspekt är att vi berikar vår matkultur genom att väcka den ur sin törnrosasömn.
Min farmor i Hälsingland rökte och torkade skinkor av samma sort som nästa generation började importera från Spanien och Italien - för "vid Medelhavet, där kan de minsann producera mat"! När man nu på vissa håll i Sverige kan köpa lokalproducerade ostar som smakar precis som feta, chèvre och haloumi, beror det inte på att man "härmar" Medelhavsländerna. Man gör helt enkelt sådan ost som tillverkades i Sverige förr.
Under min barndom på 60-talet fanns ortens slaktare, lokalt bryggeri, fruktaffär och så vidare. Många av de lokala småföretagen i Sverige försvann i samband med att arbetsgivaravgiften höjdes kraftigt i början på 70-talet. Storskalighet var plötsligt det enda som gav lönsamhet. I många andra länder i Europa har dock småbutikerna överlevt, vid sidan av alla "supermarkets".
Inte så konstigt att svensk matkultur så snabbt sjunkit undan, i takt med att vi har tuggat i oss hamburgare och kebab. De utländska impulserna har förvisso berikat vår mattradition på ett revolutionerande sätt, och de svenska krogarna har lyft sig själva i håret. Men bland alla italieninspirerade och asiatiska restauranger finns väldigt få där man kan få till exempel sill och rimmad oxbringa. Vad är väl pannacotta mot ostkaka?
Att efterfråga lokalproducerad mat är att öka variationen, berika matkulturen, värna om djuren, undvika vanvettiga mat- och djurtransporter, gynna den lokala företagsamheten och småskaligheten - samt glädja smaklökarna. Utbudet är dock för litet i dag, vilket ger höga priser.
En undersökning som UNT gjorde i höstas visade att det var mycket svårt att hitta lokalproducerad mat i Uppsalas mataffärer. Visst kan det vara kul göra en utflykt till gårdshandeln, men som rutin är det varken miljövänligt eller praktiskt. Och så blir det kanske dansk fläskfilé på grillen, i alla fall.
Så jobbar vi med nyheter