Antikropp prövas mot Alzheimer

En ny typ av läkemedel mot Alzheimers sjukdom som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet kommer i höst att börja prövas på patienter i Sverige. Forskarna hoppas att medicinen ska kunna stoppa sjukdomens fortsatta utveckling.

Uppsala2011-05-23 08:03

– Syftet med denna tidiga prövning är att visa att läkemedlet är säkert att använda, men den kommer också att ge en del information om hur det påverkar själva sjukdomsförloppet. Jag är mycket optimistisk, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av abnorma proteininlagringar i hjärnan, så kallade amyloida plack. Placken består av långa trådar av proteinet betaamyloid, som kallas för fibriller. Flera läkemedelsföretag försöker utveckla läkemedel eller vaccin mot fibrillerna.
– Vi har dock kunnat visa att det i första hand är ett slags lösliga förstadier till fibrillerna, som kallas protofibriller, som är den verkliga boven vid Alzheimers sjukdom. Det är alltså mot de giftiga protofibrillerna en behandling för att påverka själva sjukdomsförloppet i första hand bör riktas, säger Lars Lannfelt.

I flera år har hans forskargrupp i Uppsala arbetat med att ta fram så kallade monoklonala antikroppar mot protofibriller. I tester i en musmodell för Alzheimers sjukdom har några sådana antikroppar helt kunnat bryta sjukdomsförloppet. Bioteknikföretaget Bioarctic Neuroscience har vidareutvecklat en av antikropparna så att den kan användas som läkemedel.
Efter ett samarbetsavtal med den japanska läkemedelsjätten Eisai började en av dessa antikroppar, som fått namnet BAN2401, i höstas prövas på patienter med mild till medelsvår Alzheimers sjukdom i USA.
Det är denna första så kallade fas 1-studie som i höst utvidgas till att omfatta även patienter i Sverige. Den svenska delen av prövningen ska omfatta 40 patienter i Uppsala, Huddinge, Malmö och Göteborg.

Utöver att hålla koll på biverkningar ska tester göras av minnet och andra intellektuella färdigheter hos patienterna och ryggvätskeprover tas för att mäta om det sker några förändringar i olika så kallade biomarkörer som har samband med Alzheimers sjukdom.
Om inga oväntade problem dyker upp vidtar när denna första prövning på patienter är avslutad utvidgade studier kring effekterna av behandlingen och vilka doser BAN2401 som fungerar bäst.
– Sådana kliniska studier tar tid, men om cirka fem år bör vi säkert veta om BAN2401 håller måttet fullt ut. I så fall är detta ett enormt framsteg. I dag finns inga läkemedel som påverkar själva grundorsaken till Alzheimers sjukdom. Även de bästa Alzheimermedicinerna ger bara en måttlig lindring av symtomen, säger Lars Lannfelt.

FAKTA

Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste och mest kända demenssjukdomen. Omkring fem procent av dem som är äldre än 65 år och omkring 20 procent av dem som är äldre än 80 år har Alzheimers sjukdom.
Sjukdomsförloppet är ofta utsträckt över många år, med tilltagande minnesstörningar och svårigheter att ta vara på sig själv. Det saknas botemedel mot Alzheimer, men några mediciner kan ge en liten lindring av symtomen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!