66-åringen från Småland är klädd i mörk kostym, vit skjorta och slips. Han hoppar vigt upp i lastbilen för att ta en extra titt på en stor brun träsoffa.
– Det här är ett stockholmsarbete från 1810. Den är jättebra, bästa sorten, men kanske lite out of fashion. För 15 år sedan hade den gått för 30 000 kronor, nu kanske den kan säljas för halva priset, säger Knut Knutson.
Vd:n Magnus Bexhed, som är lika prydligt klädd, håller med.
Just dessa dagar i slutet på april borde Uppsala auktionskammares högsta ledning snarare ha blåställ på sig, för arbetet liknar mer en flyttfirmas. Soffan ser tung ut men ägaren och chefsintendenten Knut Knutson och en kollega bär vant in den i varuinlämningsrummet via en stor öppen port.
– Folk tror att vi går med armarna på ryggen och sedan när det är vernissage dricker vi mousserande vin. Nänänä, det här är ett stenhårt jobb, säger Knut Knutson och frågar sedan kollegerna:
– Hur gör vi med stenskivan, tar vi den nu?
– Puh! pustar han dramatiskt när det jakande svaret kommer.
Tillsammans är de fyra personer som hjälps åt att lyfta en cirka 300 kilo tung bordsskiva ur lastbilen. Det blir en del bök och diskussioner innan skivan ligger placerad på 1800-talsbordet och är redo för fotografering. Knut Knutson synar bordet och gör en snabb värdering.
– Det var väl ett jättetrevligt bord! utbrister han med sin patenterade entusiasm som känns igen från tv-programmet ”Antikrundan”. Han konstaterar nöjt att ”det kan kosta 90”, vilket såklart betyder tusenlappar.
Fler prylar, tavlor och möbler bärs in i ett högt tempo. Det här är de allra sista föremålen som tas med i katalogen inför auktionskammarens internationella kvalitetsauktion i juni. Allt synas och det är tydligt att det är chefsintendenten själv som har sista ordet när det ska avgöras om föremålen platsar i katalogen.
Det är lätt att tro att intresset ökar för antika föremål och möbler. Uppsala auktionskammare hade ett lyckat år i fjol med flera försäljningsrekord. Och ”Antikrundan” har nyligen sänts för 28:e säsongen och är fortfarande ett av SVT:s populäraste program med höga tittarsiffror.
Men Knut Knutson säger att det är tvärtom.
– Det finns jätteexklusiva föremål som samlare betalar miljoner för och så finns det loppisar. Nästan hela mellanskiktet av antikhandlare är borta och det har hänt de senaste 10–20 åren. Mycket är helt ute och det är jättetråkigt. Få tycker att det är roligt att äga en gustaviansk stol som är värd 3 000 kronor i dag, men de kan köpa en ny stol för samma pengar i en möbelaffär. Och på auktion kan du köpa en nyrokokostol från 1800-talets slut för 50 kronor. Antikviteter har blivit billigt.
Att många ratar att ha gamla antika möbler i hemmet tror han delvis beror på designtrender, men också på en felaktig föreställning att det är dyrt. Han påpekar att det finns många fynd att göra på de onlineauktioner som Uppsala auktionskammare ordnar en gång i månaden.
– Det är konstigt att inte fler går på visningarna. Många föremål går för bara ett par tusen kronor och det kan vara jättefina saker från både 1700- och 1800-talet. Folk är inte medvetna om vilken guldgruva detta är. Det är fullt med jättefina möbler på onlineauktionerna som ofta kostar mindre än nya möbler. Dessutom är det stor chans att man får tillbaka pengarna om man säljer dem.
Inredningstrender kan visserligen svänga snabbt. Men tendensen över tid är att intresset för antikviteter från 1700- och 1800-talen sjunker, menar Knut Knutson. Och definitionen av vad som är antikt har fått allt mindre betydelse, till exempel finns möbler från 60- och 70-talet numera med på de stora antikmässorna ute i Europa.
Läs mer: Picassomålning i Uppsala såld för rekordsumma
Läs mer: 10 dyraste föremålen under auktionskammarens rekordvecka
Han stannar till i ett av de inre rummen där olika föremål, märkta med små papperslappar, placerats på vagnar i väntan på att ställas ut under visningsdagarna. Två österrikiska mässingsskålar av Josef Hoffmann från början av 1900-talet – där utropspriset är satt till 100 000 kronor – är han extra stolt över.
– De här är ytterst ovanliga även på de stora internationella auktionerna. Och så hittade vi dem i lilla Sverige! säger han.
På samma vagn står en kaffekanna i keramik signerad Pablo Picasso med utropspriset 15 000 kronor. På en annan vagn trängs fem färgglada mässingsinfattade bordslampor med skärmar glas.
Hur gamla är lamporna?
– Va, ser du inte det? kontrar Knut Knutson.
60-tal, kanske?
– Ja, de är designade av Hans-Agne Jakobsson i Markaryd och kostade en hundralapp för 15 år sedan. Nu är utropspriset 2 000 kronor styck och de kan gå för mer än det dubbla. 50-70-talet lockar den yngre generationen till auktionerna, men även utländska kunder har upptäckt den svenska designen och det drar upp priserna.
Knut Knutson menar att den som inte har så mycket pengar ändå kan köpa äldre föremål och möbler.
– Ett gott råd är att intressera sig för sådant som inte alla andra är intresserade av. Titta lite vid sidan om trenderna och lär dig vad kvalitet är. Då kan du skaffa dig en museisamling utan en stor plånbok.
Uppsalabon Tomas Kehrer kommer in och frågar om Knut Knutson har tid att titta på en gammal klocka och några bilder på hans mobiltelefon. Efter en snabb värdering av klockan kastar sig den erfarne värderingsmannen över bilderna som föreställer allt från porslinsfigurer till möbler i Tomas Kehrers föräldrahem i Uppsala.
– Jag älskar att titta på sådana här bilder, utbrister Knut Knutson.
20 minuter senare är alla bilderna genomgångna och några föremål, bland annat en del kinesiskt porslin, fångar hans intresse.
– Precis så här går det till när vi hittar saker, säger han och ropar sedan till sig kollegan och Kinaexperten Katherine Huang för att hon ska ta en närmare titt på bilderna.
Knut Knutson guidar runt i det gamla Riksbankshuset från 1989 som Uppsala auktionskammare köpte 2012. På övervåningen är det trångt bland föremålen på hyllorna, men snart blir det ordning och reda när allt ska visas upp för kunderna.
Det är tydligt att han här får fullt utlopp för sin passion för både äldre och nyare saker och möbler. Den guidade turen blir också till en mindre en föreläsning om hantverkarhjältar från förr, stilepoker och design som fallit i glömska, samt berättelser om olika fantastiska fynd som han och hans kolleger gjort i människors hem.
– Det är helt underbart att jobba på ett auktionshus. Jag har förmånen att kunna titta och känna på föremål som bär på en historia, säger han och berättar att han aldrig skulle ställa in något i sitt eget hem som inte betyder något känslomässigt. Oftast är det den mänskliga historien bakom, den så kallade proveniensen, som får Knut Knutson att gå igång.
– Ett föremål måste påverka mig. Och det har absolut ingenting med värdet att göra. Inte heller ålder eller material betyder något.