– Vi kan kapa tiden för test av antibiotikaresistens från 20 timmar till 2 timmar. Av dem som får blodförgiftning är det 30 procent som dör. Och kan man sätta in rätt antibiotika tidigare räddar det liv, säger Sara Thorslund, vd för Gradientech.
Bättre diagnostik ligger också inom en av fem punkter i det åtgärdsprogram som WHO pekat ut för att minska problemen med antibiotikaresistens. Det gör forskningsfältet är hett. 2018 hoppas man ha en färdig produkt på marknaden.
Gradientechs teknik handlar om att på mikronivå kontrollera flöden med antibiotika i en cellodling, samtidigt som man filmar förloppet. Genom att man kan styra koncentrationerna av antibiotika exakt i proverna får man ett svar på vid exakt vilken koncentration av ett visst antibiotika som bakterierna slutar att växa, och därmed en siffra för graden av resistens.
Det som återstår är att finslipa tekniken i analysinstrumentet så att den passar med sjukhusens kravprofil. Och här behöver man säkra att det finns riskkapital som räcker under några år framåt.
Huvudfolkus är på analyser av blodprover, där tidsfaktorn är mycket viktigare än vid till exempel urinvägsinfektioner.
Ett bekymmer man kan se är att laboratorierna, som ska köpa in instrument och engångsartiklar för testerna, inte är de som upplever vinsterna av den snabbare diagnostiken, som uppkommer ute i vårdkedjan.
– Men vi kan se att trycket från läkarna på snabbare testsvar är så stort att det finns en efterfrågan, säger Sara Thorslund.
Ett företag som också arbetar med tester för antibiotikaresistens är Uppsalaföretaget Q-Linea, annars består konkurrensen av större amerikanska företag. Q-Linea arbetar i första hand med molekylär identifiering av bakterier, men har i samma system även ett test av resistens. Q-Linea är lite större med 40 anställda, men tidsplanen för produktlanseringen är ungefär densamma som för Gradientech.
– Det är roligt att de europeiska aktörer som finns inom samma fält är två företag från lilla Uppsala, säger Sara Thorslund.