Från 1 juli i år kommer övervakningen av bakterier som orsakar sjukdomar hos nöt, gris och andra livsmedelsproducerande djur att kraftigt utökas. Bakgrunden är att Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala sett nya typer av resistens hos bakterier som orsakat sjukdom hos djuren.
- Vi är bekymrade när det gäller vissa sjukdomar hos djur, och tycker nu oss kunna se en ökning, säger Christina Greko, veterinär vid SVA.
Höga siffror för kalv, gris och hund
Nya data visar att multiresistens mot antibiotika varierar mellan 7 och 29 procent hos olika djurslag. Högsta siffran, 29 procent gäller kalv. 15 procent av bakterierna hos grisarna som drabbats av diarréer är multiresistenta. Siffrorna ligger högt även för hund. Urinvägsinfektioner är vanliga hos såväl hund som katt.
38 procent av de bakterier som orsakade hudinfektioner hos hund var multiresistenta, det vill säga resistenta mot minst tre antibiotikum. 21 procent av bakterierna hos hund var resistenta mot minst fem typer av antibiotika.
Bara två till tre antibiotika kvar
- Fortfarande ligger Sverige mycket bra till jämfört med andra länder. Men vi vill förebygga en ökning genom den utökade övervakningen. Det är oroande när det bara finns två till tre antibiotika kvar.
Den utökade övervakningen genomförs tillsammans med Svenska Djurhälsovården, och med stöd av Jordbruksverket. Resultaten presenteras i dag, torsdag, av SVA tillsammans med Smittskyddsinstitutet i SWEDRES/SVARM, en rapport om det svenska antibiotikaresistensläget.
Lika vanlig i svensk kyckling
En undersökning av vancomycinresistenta enterokocker som just nu genomförs i Uppsala visar att bakterien är lika vanlig hos svensk som i importerad kyckling. De preliminära resultaten visar att 20-30 procent av de undersökta kycklingfiléerna innehåller resistenta bakterier. Merparten av det importerade köttet är berett och förpackat i Danmark, men det är osäkert om köttet alltid har danskt ursprung.
I tidigare undersökningar har man inte hittat vancomycinresistenta enterokocker i svenskt kycklingkött. Första gången det påträffades i svenska kycklingbesättningar var 2000.
''Väldigt förvånade''
- Vi vet inte hur enterokockerna kommit till Sverige. Resultaten är anmärkningsvärda och vi blev väldigt förvånande när vi hittade dem hos kyckling. För friska människor är bakterien i dag inget bekymmer. Skulle bakterien komma in i sjukvården kan det bli ett problem hos människor som har nedsatt immunförsvar, säger Christina Greko.
Ännu återstår en del analyser. Totalt ska 200 kycklingprover, varav hälften är inhemskt kött, undersökas.
— Det idealiska skulle vara om vi kunde få bort den vancomycinreistenta enterokocken från den svenska produktionen. Men ännu så länge är frågetecknen om bakterien många, och vi följer utvecklingen mycket noga, säger Christina Greko.
Fakta
För att undvika att bli matförgiftad av kyckling och de bakterier som eventuellt kan finnas i den ska man alltid se till att genomsteka köttet. Diska köksredskap liksom skärbräden noga med hett vatten och diskmedel innan de används till att exempelvis skära en sallad. Var också noga med att tvätta händerna efter att ha hanterat rå kyckling.
Källa: Livsmedelsverket