Antibiotikaresistens en tickande bomb

- Problemet med antibiotikaresistens kallas ofta för en tickande bomb, men i verkligheten har bomben sedan länge briserat, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Akademiska sjukhuset och ledare för det nystartade globala nätverket React som verkar mot uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistens.
React har gjort beräkningarna över hur många nyfödda i Indien, Pakistan, Afghanistan, Nepal och Bangladesh som dör i infektioner orsakade av resistenta bakterier. De bygger på uppgifter om vilka antibiotika som rekommenderas i dessa regioner och om bakterierna som orsakat de dödliga infektionerna varit resistenta mot dessa antibiotika eller inte.
Enligt beräkningarna dör i dessa fem länder varje år cirka 300 000 nyfödda barn på sjukhus i infektioner orsakade av bakterier som varit resistenta mot de antibiotika som använts.

Ännu högre siffra
Otto Cars tror att siffran, om även barn som fötts och vårdats utanför sjukhus räknas in, är ännu mycket högre.
- Det skrämmande är att dessa barn skulle kunna räddats om de resistenta bakterierna inte fått spridning eller rätt sorts antibiotika, som biter även mot dem, använts, säger Otto Cars.
Överanvändning av antibiotika anses vara grundorsaken till uppkomsten och spridningen av resistenta bakterier över världen. Ju fler människor som använder antibiotika, desto större är risken att resistenta bakterier ska uppstå, få chans att massföröka sig och spridas vidare.
- Resistens är en slags läkemedelsbiverkan som till skillnad från andra biverkningar smittar vidare, säger Otto Cars.

Tänkbara alternativ
Vid seminariet i Uppsala föreläste flera forskare om behovet av nya antibiotika och alternativ till antibiotika för att möta det växande och, även i utvecklade länder, allt oftare dödliga hotet från resistenta bakterier.
Ett sådant tänkbart alternativ kunde vara att utnyttja korta proteinsnuttar, så kallade antimikrobiella peptider, som gör hål i bakterierna och dödar dem.
Antimikrobiella peptider finns naturligt i bland annat hud och slemhinnor och utgör ett slags naturligt första försvar mot farliga bakterier hos nästan alla djur, också oss människor.
Professor Martin Malmsten vid Uppsala universitet har i samarbete med forskare vid Lunds universitet kartlagt den antibakteriella effekten av en rad proteinsnuttar som bildas naturligt när proteiner i samband med infektioner bryts ner i kroppen.
En av de peptider som tagits fram på detta sätt kommer senare i år att, i form av en gel som stryks på huden, genomgå de allra första prövningarna på patienter med kroniska infekterade eksem.