Ökningen tror Tommy Fredriksson hänger samman med att brottsoffrets perspektiv blivit viktigare.
Syftet med hotbildsanalyser är att bedöma vilken typ av skydd de hotade personerna behöver.
Merparten av ärendena rör familjerelationer, till exempel en man som förföljer sin ex-hustru.
— Många gånger handlar det att bedöma om det finns behov av besöksförbud. Mitt jobb är att prioritera de allvarligaste ärendena och försöka avgöra hur svår situationen kan bli, berättar Tommy Fredriksson.
Hedersrelaterat våld
Det har blivit vanligare att hotanalyser görs i samband med hedersrelaterat våld, där främst romer och kurder uppges vara inblandade.
— Traditionsvåldet som jag föredrar att kalla det, kan pågå i generationer och engagera hela släkter, uppger Tommy Fredriksson.
I den typen av ärenden kan vara knepigt att göra en hotbildsanalys.
— En svensk man som förföljer en kvinna har många gånger ett kriminellt förflutet och vi har då kunskaper om honom. Men vid traditionsvåld är gärningsmannen ofta ostraffad och dessutom kan det vara svårt att få fram information om gruppen och dess traditioner.
— Det som ytterligare komplicerar situationen är att förövarna är övertygade om att det de gör är rätt.
Andra situationer då hotbildsanalyser behövs kan vara inför rättegångar, när hot framförts mot tjänstemän inom rättsväsendet eller mot politiker.
Hotbildsanalys
Hur gör man då en hotbildsanalys? Enligt Tommy Fredriksson handlar det om att ta fram all relevant information. Det handlar om allt från slagning i register till att hämta in tips från kriminella.
— Man ska komma ihåg att analyserna bara är en prognos, en gissning.
De rekommendationer som analyserna mynnar ut i kan vara:
Läs mer i UNT