Uppsala kommun har sedan 2017 en sÀrskild grupp som ska hjÀlpa elever tillbaka till skolan. Antalet Àrenden hos dem ökar stadigt.
Höstterminen 2022 var 243 elever i Ă„rskurs 1â9 i Uppsala hemmasittare. Det motsvarade 1,2 procent av alla elever i kommunens grundskolor. Detta Ă€r nĂ€stan en tredubbling jĂ€mfört med hösten 2018, dĂ„ 89 elever satt hemma.
De hÀr eleverna Àr enligt statistiken borta frÄn skolan 50 till 100 procent av tiden, och kan dÀrmed klassas som hemmasittare eftersom de har "en lÄngvarig problematisk skolfrÄnvaro".
Det finns ocksÄ mÄnga elever som riskerar att hamna dÀr. Statistiken visar nÀmligen att mer Àn var tionde elev i Uppsala hösten 2022 var frÄnvarande mellan 20 och 50 procent. Totalt handlade det om 2 308 elever (11,9 procent) som alltsÄ inte var i skolan uppemot halva skolveckan. 2018 var siffran 1 028.
â Uppsala följer trenden i landet. UngefĂ€r sĂ„hĂ€r mycket ökar frĂ„nvaron överallt.
Det sÀger Christian Wettergren, ordförande för förÀldranÀtverket RÀtten till utbildning, som tagit fram siffrorna genom att begÀra ut statistik frÄn 70 kommuner över bÄde giltig och ogiltig frÄnvaro.
Christian Wettergren Ă€r ordförande för RĂ€tten till utbildning, ett nĂ€tverk bestĂ„ende av förĂ€ldrar till barn med funktionsnedsĂ€ttningar. De har tagit fram statistik över skolfrĂ„nvaro i 70 kommuner â totalt omfattar statistiken cirka 350 000 elever.
Under 2020, nÀr pandemin hÀrjade som vÀrst, sköt frÄnvarosiffrorna i höjden. Och nu verkar frÄnvaron ha stabiliserats pÄ en hög nivÄ, konstaterar Christian Wettergren.
â Vi hoppas att man utifrĂ„n de hĂ€r siffrorna sĂ€tter in Ă„tgĂ€rder för att försöka fĂ„ tillbaka de elever som hamnat snett efter pandemin. BĂ„de Ă„tgĂ€rder för hemmasittarna och för de som Ă€r borta 20 till 50 procent, sĂ„ att inte de ocksĂ„ vĂ€xer in i en situation dĂ€r de blir hemmasittare. Enligt forskningen börjar kunskapsinhĂ€mntingen pĂ„verkas negativt redan vid 15 procents frĂ„nvaro.
Studier visar att en stor del av hemmasittarna har nÄgon form av npf-problematik, alltsÄ neuropsykiatriskt funktionshinder som exempelvis adhd eller autism.
â Det hĂ€r visar pĂ„ bristerna i omhĂ€ndertagandet av vĂ„ra barn. I regel har den problematiska skolfrĂ„nvaron föregĂ„tts av problematisk skolnĂ€rvaro: man har varit lĂ€nge i skolan utan att fĂ„ den anpassning man behövt. Men enligt skollagen har alla barn rĂ€tt till undervisning utifrĂ„n sina förutsĂ€ttningar, sĂ€ger Christian Wettergren.
Vilken typ av anpassningar skulle behövas?
â Framför allt fler smĂ„ undervisningsgrupper. Men ocksĂ„ ökad kompetens om npf bland skolpersonal.
Enligt forskning har 75 procent av hemmasittarna en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som till exempel adhd eller autism.
Sedan 2017 har Uppsala kommun sĂ„ kallade nĂ€rvarokoordinatorer som ska hjĂ€lpa elever tillbaka till skolan. Gruppen â som bestĂ„r av socionomer, specialpedagoger och speciallĂ€rare â har genom Ă„ren vĂ€xt frĂ„n tre till snart sju personer.
â NĂ€r en skola försökt men inte lyckats med insatserna kan vi kliva in med en samordnande funktion, vilket mĂ„nga förĂ€ldrar önskar. Vi utreder vad eleven behöver för stöd och hjĂ€lper skolan och familjen att ge det stödet, sĂ€ger Pelle Ă ström, som Ă€r teamledare.
"Den nyrepressiva eran med hÄrdare tag drabbar ofta barn med npf hÄrt, dÄ de har problem med impulskontroll och uppmÀrksamhet. Vuxna i skolan behöver förstÄ detta och inte straffa barnen utan stötta dem", sÀger Christian Wettergren.
2017 lyckades gruppen fÄ tillbaka eleverna i 30 procent av fallen, i dag Àr siffran drygt 60 procent.
â En anledning Ă€r att skolorna i dag Ă€r mycket bĂ€ttre pĂ„ att registrera frĂ„nvaro, vilket gör det lĂ€ttare att sĂ€tta in tidiga insatser. Tiden Ă€r en nyckel, sĂ€ger Pelle Ă ström.
Men hur bra ni Àn jobbar kommer ju allt fler som behöver hjÀlp?
â Ja, och vi önskar vi visste varför. Det Ă€r nĂ„got systemfel nĂ„gon annanstans. Nu sitter en grupp pĂ„ kommunen och analyserar frĂ„nvarostatistiken för att bland annat försöka förstĂ„ varför frĂ„nvaron ökar och vilka skolor som behöver kompetenssatsningar.