- Det är många som föder barn just nu, men fler kommer det att bli. Inom några år kommer vi troligen att ha lika många förlossningar som under slutet av 80-talet och början av 90-talet, säger Marianne Gertzell, avdelningschef på förlossningen i Uppsala.
Under det tidiga 90-talets babyboom föddes som mest 4 200 barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Den väntade ökningen beror bland annat på att 80-talisterna som föddes under upptakten till babyboomen själva börjar föda sina första barn.
- Vi ser en långsam trend uppåt och jag är övertygad om att vi kommer att komma upp i samma antal här i Uppsala, om inte fler, som under den senaste babyboomen, säger Marianne Gertzell.
Hans Lundström som är demograf på Statistiska centralbyrån tror att dagens högkonjunktur gör att svenskarna blir mer positiva till att föda barn. De känner större säkerhet inför framtiden då arbetsmarknaden och ekonomin går bra.
- Vi räknar med att barnafödandet i Sverige når sin topp runt 2020 med 114 000 födda barn. Då har de rekordmånga barnen som föddes i början av 90-talet börjat komma upp i 30-årsåldern, säger han.
Uppsalas grundskolor är beredda på de stora barnkullarna som väntas komma framöver.
Just nu är antalet barn i låg-och mellanstadiet få, medan förskolebarnen är många. För att kunna ha kvar de lokaler som nu står tomma på grundskolan vill tjänstemännen i barn- och ungdomsnämnden fylla låg-och mellanstadieskolorna med förskolebarn.
- Vi måste vara beredda med lokaler inför de första stora barnkullarna som väntas komma runt år 2013. Vår lösning är att förskolebarnen, som är många, flyttar från sina tillfälliga baracker in på skolorna, säger Reie Larsson, tf grundskolechef i Uppsala kommun.
Josefin Sköld
I ÖSTHAMMARS kommun är det redan ont om förskoleplatser. På barn- och utbildningsnämnden har inga konkreta beslut fattats, men frågan har diskuterats, säger Lennart Owenius (m) som är ordförande i nämnden.
- Är det så att det ökar betydligt ligger vi rätt så pyrt till eftersom vi har det fullt på förskolan, men då får vi ser till andra alternativ, som att öppna nya förskolor.
Babyboomen är också något som måste tas i beaktande i diskussionerna kring de eventuella nedläggningarna av skolor i kommunen.
- Det talats ju om att vi ska lägga ned skolor, men vi måste kunna gå åt andra hållet också. Det är ju det vi håller på och utreder, säger Lennart Owenius.
Sarah Bruze
Peter Lund, chef för kultur och utbildningsförvaltningen i HEBY kommun.
- Vi försöker alltid att se framåt så långt det går, men det är inte lätt att veta när och om det blir någon babyboom. Det är svårt att planera när man inte vet vad man planerar för, säger han.
- I nuläget gör vi inget konkret, som exempelvis att bygga ut för fler förskoleplatser. Men vi ger kontinuerliga rapporter och för en dialog med politikerna, så att vi är förberedda vid behov.
I SIGTUNA sträcker sig planering för platser i förskola och skola fem år framåt i tiden. Just nu finns alltså prognoser för 2012.
Där räknar man med en ökning på kring 60 barn i förskoleåldern 2012 i centrala Märsta och i Valsta/Steninge jämfört med i dag. Men i andra delar av kommunen sjunker antalet förskolebarn, enligt prognoserna. I den helt nya kommundelen Steningehöjden, där ingen bor än, ska två förskolor byggas med plats för drygt 200 barn.
- Det är hela tiden ett vågspel att förutse, speciellt i den här kommunen där det byggs så mycket och många flyttar in, säger Andreas Gydingsgård på barn och ungdomsförvaltningen.
Anna Orring
Henrik Ljungqvist, miljökoordinator, skolförvaltningen ENKÖPINGS kommun:
- Vår planering sträcker sig sju år fram i tiden och befolkningsprognosen bygger på SCB:s statistik. Enligt den kommer vi att ha 350 fler barn i förskolan 2015 jämfört med i dag. För att täcka behoven kommer 20 nybyggda förskoleavdelningar att behövas, och de finns också med i sjuårsplanen som vi gjort. Redan nästa år byggs bland annat två nya avdelningar i Lillkyrka och en på Gröngarn. Inom grundskolan har vi överkapacitet nu, och ser inget behov av någon ny skola förrän Storskogen-Bredsand blir fullt utbyggt.
Någon längre framförhållning för barnomsorgen än en eller ett par år har man inte i TIERP. Dessutom har barnkullarna i Tierp inte ökat de senaste åren utan tvärtom minskat.
- Det är svårt att ha nån längre framförhållning, säger Agneta Ramsten på Tierps kommun. Men vårt födelsetal i kommunen har gått ner även om det kanske planat ut något den senaste tiden. Vi har inte sett någon riktig vändning uppåt.
Peo Österholm