Det anser Lisa Skiöld, barnombudsman i Uppsala (BOiU) i en kommentar till fallet med den spelberoende 14-åringen i Östhammars kommun som UNT beskrivit i tidigare artiklar.
– Familjen borde inte ens få höra att diskussioner om vem som ska betala för vården förekommer. De som söker hjälp för sina barn är i kris, de ska inte bollas mellan olika instanser i försöken att få hjälp, säger Lisa Skiöld.
Under de fyra år hon har varit barnombudsman i Uppsala har hon inte tidigare stött på fall med spelmissbrukande barn och ungdomar.
– Men det betyder inte att det inte finns andra som drabbats av att ansvaret för vården är oklart. Alla barn eller föräldrar känner inte till att BO i Uppsala finns, och att det finns möjlighet att få hjälp den vägen. Risken finns att en del familjer inte vet hur, eller orkar gå vidare när de fått nej från en instans.
I fallet med 14-åringen i Östhammars kommun hade föräldrarna då kontakt togs med BOiU inte lyckats nå socialhandläggare i den egna kommunen. När Lisa Skiöld ringde kommunen gick det bättre, och från kommunen kom då också besked att man kommer att stå för kostnaden för behandling mot spelberoende för 14-åringen, trots att de ansåg att det är landstingets ansvar.
– Det borde naturligtvis inte vara så att besked kommer först sedan BOiU har tagit kontakt. En krisande förälder som tar kontakt, oberoende av om det är med kommunens socialförvaltning eller med BUP, borde direkt få sitt ärende omhändertaget. De två instanserna ska reda ut ansvarsfrågan och sedan återkoppla till föräldern, säger Lisa Skiöld.
Spelberoende och spelmissbruk jämförs med beroende av alkohol och narkotika.
– Men till skillnad från alkohol som är en laglig drog, så finns det nästan inga restriktioner för hur spel får marknadsföras, och företag som egentligen inte är godkända att verka i Sverige är svåra att komma åt. Den massiva marknadsföringen gör att spelberoende kan vara svårt att komma ur, säger Lisa Skiöld.