UNT skrev i förra veckan om 7-årige Adrian som nekades skoltaxi när han äntligen fått plats på en skola som är anpassad efter hans diagnoser.
7-årige Adrian nekades skoltaxi trots att han har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och har två mil till skolan. I stället tycker Uppsala kommun att Adrian ska ta bussen, med byte inne i stan.
Och han är inte ensam om att ha diagnos och nekas skolskjuts. På Uppsala förvaltningsrätt har det under det senaste året kommit in 18 ärenden där skoltaxi nämns i ämnesraden. Det kan alltså röra sig om fler.
Orsaken till avslagen är att det är dyrt för kommunen. Eva Christiernin (S) är ordförande i utbildningsnämnden:
–Jag förstår att det är en jättejobbig situation för familjen och tycker det är bra att de anmäler så att skollagen blir tolkad rätt. Om kommunen har gjort en felaktig bedömning kommer rätten att märka det.
Han nekas skoltaxi för att det är dyrt. Hur ont om pengar är det?
– Så fort det finns ett behov har vi ju en budget för det, men kommunen anser inte att det här ärendet synkar med reglerna vi har för att betala för skoltaxi.
Om man har ett barn med diagnos ska man enligt Eva Christiernin få det stöd man behöver på den skola barnet har blivit tilldelad av kommunen.
– Alla kommunens skolor har haft en satsning på utbildningar på neuropsykiatriska diagnoser. Även om man går i en fristående skola och har en diagnos så ska skolan se till att eleven får det stöd hen behöver för att klara skolgången.
Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden, tycker att det är bra om oklara ärenden gällande skoltaxi prövas i förvaltningsrätten.
Men om man inte får det stödet av skolan, vad ska man då göra för att barnet ska få en fungerande skolgång?
– Om en rektor på en av kommunens skolor inte ser att elevens behov kan tillgodoses kan en resursenhet erbjudas, där det är små klasser och där undervisningen är anpassad efter barn med diagnos. Då flyttar rektor skolpengen och köper en plats på resursenheten.
Kostnaden för en resursplats är för hemskolan mellan 200 000 och 368 000 kronor per år i lågstadiet. Att jämföra med att elevpengen som skolan får på 66 700 kronor per elev och år. Dessa platser är dessutom svåra att få.
Om rektorn har ansökt om resursenhet eller om anpassad skola (vilka är anpassade till barn med intellektuella funktionsnedsättningar, inte för barn med neuropsykiatriska diagnoser) och skolan är långt från hemmet ska kommunen alltid erbjuda skoltaxi.
– Problemet med Kajan är att det inte är en anpassad skola och inte en resursenhet för barn som behöver extra mycket stöd. De har den här inriktningen mot npf-diagnoser men det räknas som en vanlig grundskola. Så det är bra att det får redas ut av förvaltningsrätten.