Martin Gunér är gruppchef för Uppsalas områdespoliser, med uppgift att arbeta i ett begränsat område eller stadsdel. Syftet är att skapa kontakt och förtroende hos invånare, butiksägare, skolor och andra, men också att få kunskap och agera mot kriminalitet i området.
Beskrivningen av Gränby som en stadsdel där kriminella tagit över är inget som Martin Gunér skriver under på, även om han konstaterar att våld, hot och oroligheter förekommit mer frekvent den senaste tiden:
– Jag skulle inte kalla det för ett laglöst land, men jag kan förstå att människor som bor här känner otrygghet. Brottsligheten pendlar alltid mellan olika stadsdelar, lite beroende på var de kriminella grupperingarna bor. Just nu upplever Gränby mer problem än vanligt.
Personer som företräder en myndighet eller har någon form av officiell ställning kan ofta bli måltavlor i orosområden, enligt Martin Gunér:
– Där det finns individer som inte gillar att myndigheter lägger sig i deras verksamhet så finns generellt en risk för att exempelvis parkeringsvakter och fastighetsskötare blir utsatta. Vi ser att det förekommer hot mot sådana yrkespersoner.
Han konstaterar att områdespolisernas uppdrag kräver långsiktigt arbete och närvaro på platsen för att bygga upp relationer och kunskap. I dag innebär en allmän polisbrist att verksamheten dräneras, enligt Martin Gunér:
– Områdespoliser får täcka upp i utryckningsverksamheten och vid akuta insatser. De är instruktörer när nya poliser utbildas, arbetar med utbildning av ordningsvakter och har dessutom ansvar för supportpolisverksamheten vid allsvenska fotbollsmatcher.
Martin Gunér konstaterar att var och en av dessa uppgifter är viktig och måste fungera, men han ser också att områdespolisen får svårt att arbeta nära medborgarna om de flyttas mellan olika uppgifter:
– Det krävs synlighet och närvaro i skolan, på fritidsgårdar och i centrum för att skapa förtroende, men i dag blir det långsiktiga arbetet ofta bortprioriterat.
Martin Gunér har ändå förhoppningar om att områdespolisen ska kunna fungera som tänkt i framtiden
– Det finns en väldigt stark vilja hos poliserna att göra ett bra arbete och det rekryteras för fullt, säger han.
Sommaren 2017 placerades Gottsunda i Uppsala på polisens lista över ett 20-tal särskilt utsatta områden i landet, där läget bedöms vara akut med stor social problematik och kriminalitet. Andra kännetecken för särskilt utsatta områden är stora svårigheter för polisen att klara sitt uppdrag och en ovilja bland invånare att tala med polisen. Inget talar för att Gränby eller någon annan stadsdel i Uppsala kommer att hamna på listan den närmaste tiden. De utsatta områdena presenterades i en rapport 2017. Enligt polisen finns för närvarande inget behov av ytterligare rapporter om utsatta områden, däremot sker kontinuerlig uppföljning av läget i alla lokalpolisområden, inklusive utsatta områden, enligt polisens nationella mediecenter.
Hur ska då myndigheter och andra aktörer arbeta för att stävja kriminalitet och social oro i Uppsalas bostadsområden?
Hilde Wiberg, enhetschef inom socialtjänsten i Uppsala, säger att samverkan mellan de inblandade parterna är ytterst viktigt. Hon tar utvecklingen i Kvarngärdet efter knivmordet på en 17-årig pojke vid Kvarngärdesskolan i augusti som exempel:
– Händelsen ledde till att bland annat socialtjänsten, polisen, fastighetsägarna, skolan och kyrkan bildade en grupp för att jobba ihop mot sociala problem i Kvarngärdet. Vi hjälpte även till att få igång nattvandring i området, berättar Hilde Wiberg.
I Gränby är ett liknande samarbete på gång där bland annat fastighetsägarna är involverade.
En grundsten är ökat informationsutbyte för snabbare insatser. Arbetssättet ligger i linje med en metod som testats av Brottsförebyggande rådet, Brå, kallad ”Effektiv samordning för trygghet”, EST.
Även i fallet med EST är målet ett närmare samarbete mellan bland annat kommun, polis, fastighetsbolag, frivilligorganisationer och boende.
Sedan snart två år används EST på försök vid sju platser i landet. En gång i veckan sammanställer aktörerna aktuella händelser, från bilbränder till stökiga ungdomsgäng i trapphus. Sedan avgör gruppen vem som ska ta tag i problemen.
Även i Uppsala jobbar man på liknande sätt i ett kommunövergripande samarbete.
Enligt Erika Sallander, utredare på Brå, får parterna på så sätt en bättre helhetsbild av vilka problem som finns att ta tag i. Eftersom kontaktvägarna redan är upparbetade går det snabbare att sätta in insatser.