Ännu inga besked om lärare

Besparingskraven är tunga och hotar sänka lärartätheten inom gymnasieskolan.
På grund av minskade elevkulla räknar grundskolan räknar med ett underskott på 40 miljoner kronor i år och gymnasieskolan 24 miljoner. Enligt Lärarnas Riksförbund motsvarar underskotten nära 150 lärartjänster. Hur många som kommer att få lämna skolorna är dock fortfarande oklart. Rektorerna på respektive skolan håller som bäst på att gå igenom läget. Först i mars beräknar skolcheferna ha ett resultat.
Enligt den affärsplan som styrelsen för vård och bildning sagt ja till krävs stora åtgärder för att få ekonomin på fötter. Politikerna har givit skolorna tid till år 2013 för att klara det.

Gymnasieskolan har fått tillåtelse att göra ett underskott med sju miljoner kronor i år.
– Vi har ändå 17 miljoner kvar att spara in och det är mycket pengar. I första hand tittar vi på lokalkostnaderna. De lokaler skolorna inte behöver kan sägas upp. En del kan också lösas genom organisationsförändringar. Men jag kan inte säga något om hur många tjänster som kan komma att försvinna, säger gymnasiechef Kajsa Wejryd.
I affärsplanen står också att lärartätheten inom gymnasiet kommer att minska?
– Ja, risken finns att vi hamnar på 6 lärare per 100 elever. Vi ligger över 7 lärare per 100 elever i dag. Det är ett tufft beting. Ytterst drabbar det eleverna, säger Kajsa Wejryd.

Grundskolan ska spara in 20 av de 40 miljonerna i underskott. Resten täcks av eget kapital som kommer från en buffert på drygt 160 miljoner kronor som Vård och bildning byggt upp. Även här är lokalkostnader och personal de tunga utgiftsposterna.
– Vi försöker göra så mycket vi kan på lokalsidan så att vi slipper spara på personal. Jag tror inte det blir några uppsägningar. Det mesta kommer vi att klara genom naturlig avgång och det behöver inte bara bli lärare utan också annan personal. Hur många kan jag inte säga något om i dag, säger grundskolechef Lars Romanus.

Inte heller Cecilia Hamenius (FP) ordförande i styrelsen för vård och bildning vill uttala sig i personalfrågan.
– Jag kan inte säga så mycket innan vi vet hur stora neddragningar det handlar om, säger hon.
Hur ser du på att lärartätheten kan sjunka på gymnasiet. Uppsala ska ju ha landets bästa skola?
– Det är naturligtvis angeläget att behålla lärartätheten. Men vi befinner oss i ett läge där vi måste dra ner och ser över alla åtgärder vi kan för att anpassa verksamheten. Hur det blir vet vi först om ett antal veckor. Då kan jag kommentera lärartätheten.