Enligt kammaråklagare Thomas Bälter skulle den grupp vid Region Mitt som utreder sexualbrott mot barn kunna vara mångdubbelt större och ändå ha fullt upp med arbete.
En Tierpsbo i 60-årsåldern hotade en nioårig flicka att han skulle döda hennes föräldrar om hon inte skickade nakenbilder på sig själv. I maj i år dömdes han till två års fängelse olika sexualbrott mot ett tio-tal flickor mellan 8 och 14 år, bland annat försök till våldtäkt mot barn.
Han fälldes även för att ha delat barnpornografi på Snapchat – och i de fallen spelade information från en organisation i USA en viktig roll. Enligt Thomas Bälter, kammaråklagare i Uppsala, hade Tierpsbon inte blivit dömd för just de brotten om inte uppgifterna från USA kommit in.
Fallet med Tierpsbon är en del av den ökande mängden barnpornografibrott som anmäls till polisen i Uppsala län. Till och med 2018 anmäldes årligen högst ett 20-tal fall i länet. Det året innebar en brytpunkt. Från 2019 och framåt har siffran mer än fördubblats och ligger numera på mellan 50 och 70 anmälningar om barnporrbrott per år.
Barnpornografibrott innebär att inneha, sprida, skildra och titta på dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.
Det ökade inflödet kan Uppsalapolisen tacka NCMEC för. Förkortningen står för National Center for Missing and Exploited Children, vilket är en organisation som specialiserat sig på att jaga personer som sprider barnporr och utsätter barn för sexualbrott.
– Av de ärenden med barnpornografibrott vi arbetar med kommer nio av tio från NCMEC. Utan informationen från dem skulle vi ha betydligt svårare att komma åt gärningsmännen, säger Thomas Bälter.
"Att behöva titta på övergreppsmaterialet under rättegångarna kan vara mycket påfrestande", säger kammaråklagare Thomas Bälter.
Så här fungerar det: Tech-jättar som Facebook, Snapchat och Instagram identifierar kontinuerligt filmer och foton med barnporr i sina flöden. Enligt en lag i USA är tech-företagen tvungna att skicka materialet till NCMEC där en stab på 400 personer går igenom materialet.
Analytikerna försöker identifiera offren på bilderna. En annan viktig del av NCMEC:s arbete är att förse polismyndigheter runt om i världen med uppgifter för att spåra dem som tittar på och sprider barnporr. NCMEC skickar över material till polisen med bland annat datoranvändarens ip-nummer, en uppgift som oftast är knuten till en specifik adress.
En man som figurerat i en stor barnporrhärva förs in i en rättssal i Visby tingsrätt. Arkivbild från 2014.
För Sveriges del kommer NCMEC:s material via Europol och kan slutligen fördelas till polisen i exempelvis Uppsala.
– Utifrån uppgifter om ip-nummer och annat kan jag sedan besluta om husrannsakan, säger Thomas Bälter.
Han samarbetar med en Uppsalabaserad grupp polisanställda som utreder sexuella övergrepp mot barn på nätet. Gruppchefen Emma Vangstad berättar att antalet öppna ärenden i Region Mitt har ökat med 60 procent enbart det senaste året och även hon anger NCMEC som en viktig orsak.
Vårt arbete är påfrestande men belöningen är att få fast förövarna. Det säger Emma Vangstad, chef för den grupp inom Region Mitt som arbetar mot IT-relaterade sexbrott mot barn.
I höstas gjorde gruppen en extrasatsning med ett 60-tal husrannsakningar runt om i regionen. Detta för att inte redan gamla ärenden med sexbrott mot barn skulle bli liggande ännu längre. De misstänkta männen utreds nu för fullt.
Vilka är de gärningsmän som tittar på barnpornografi?
– Det finns inget som kategoriserar dem, svarar Thomas Bälter. Jag har åtalat män i alla åldrar från alla samhällsklasser.
Det finns dock en kategori som hittills inte någon gång förekommit i hans mål, nämligen kvinnor.
De granskare inom polisen som utreder barnpornografibrott träffar handledare från Länshälsan för att orka med jobbet. Det berättar gruppchefen Emma Vangstad.
För att fastställa om det rör sig om grovt barnpornografibrott eller brott av normalgraden måste materialet från bland annat NCMEC granskas, vilket givetvis kan vara mycket påfrestande.
– En del kanske tror att bilderna föreställer nakna barn på en sommaräng men det kan handla om barn som skriker och gråter under tortyr. Det finns nämndemän som upplevt det så jobbigt att de blundat när vissa filmer visats, säger Thomas Bälter.
Personer som tittar på barnporr ägnar sig i vissa fall även åt andra sexualbrott mot barn.
Vad gör då utredarna för att stå ut? Emma Vangstad berättar att det finns en del knep, som att stänga av ljudet, att inte titta när själva övergreppet äger rum och att undvika att titta fredag eftermiddag för att inte ha med sig bilderna på näthinnan under helgen.
En man som åtalats för sexuella övergrepp mot barn vid Eskilstuna tingsrätt 2021. Arkivbild.
Granskarna får professionell handledning för att hantera vad de utsätts för men till stor del handlar det om att ventilera sina känslor med kollegorna, säger Emma Vangstad. Uppenbarligen fungerar det. Enligt Emma Vangstad är det bara en enda granskare på fem år som slutat för att personen inte längre stod ut med att se övergreppen.
I höstas gjorde polisen i Region Mitt tillslag mot ett 60-tal personer som misstänks ha hanterat barnpornografi, berättar Emma Vangstad.
Trots allt har arbetet en uppsida.
– Belöningen är att vi får stopp på förövarna som utsätter barnen för de här brotten. Det är mycket motiverande, påpekar hon.
Thomas Bälter, som jobbat mot sexualbrott mot barn i 15 år, håller med.
– Jag kan inte tänka mig något mer meningsfullt arbete, säger han.