I måndags berättade UNT om en man i 40-årsåldern som anklagas för att ligga bakom en del av den grova organiserade brottsligheten i Uppsala.
I utredningen figurerar en civilekonom från Uppsala som tidigare dömts till fängelse för bluffakturor på miljonbelopp. Fusket får nu ytterligare följder för civilekonomen.
LÄS MER: Han är boss i Uppsalas undre värld
LÄS MER: Lagregler gynnar bidragsfuskare
Civilekonomen ska ha varit anställd vid Uppsalabolaget Martin & Martin Bygg & Design AB men Försäkringskassan misstänker att företaget lämnat in påhittade löneuppgifter för honom. Genom de falska löneuppgifterna har han fått rätt till för hög sjukpenning, föräldrapenning och andra förmåner, anser Försäkringskassan.
En vän till civilekonomen som driver byggbolaget har intygat att mannen haft en årsinkomst på 312 000 kronor för 2013. Detta godtogs först av Försäkringskassan. Men en kontroll med Skatteverket visade senare att byggbolaget redovisat en årslön för civilekonomen på endast 35 000 kronor.
Försäkringskassan sänkte då hans sjukpenninggrundade inkomst till noll kronor, vilket innebär att han inte har rätt till ersättning bland annat när han blir sjukskriven. Civilekonomen överklagade men förra veckan fastslog förvaltningsrätten att han inte ska ha rätt till sjukpenning.
Företaget har skickat in lönespecifikationer för att styrka civilekonomens inkomster men Försäkringskassan har betecknat dem som en efterhandskonstruktioner.
Mannen som driver det aktuella företaget säger till UNT att allt står rätt till även om vissa löner till civilekonomen för 2013 ännu inte betalats ut.
– Det beror på att företaget haft dålig ekonomi men lönerna ska betalas, säger företagsledaren.
Ett annat fall med ifrågasatta löneintyg gäller ett Uppsalaföretag som i fjol påstod att dess vd tjänade 300 000 kronor i månaden. Vd:n fick jobbet efter att ha avtjänat ett fängelsestraff på 1,5 år för misshandel.
Trots månadslönen på 300 000 kronor beviljades företaget statligt stöd av Arbetsförmedlingen för att ha råd att anställa vd:n genom ett så kallat nystartsjobb. Vad företaget fick i stöd är sekretessbelagt men om reglerna följts handlar det om 188 000 kronor per månad.
Efter att ha slagit ner på ett formaliafel drog Arbetsförmedlingen in lönestödet men företaget överklagade. Arbetsförmedlingen skrev till domstolen att det skulle vara ”stötande om det visar sig att vissa bolag utnyttjar begränsade skattemedel avsedda att motverka utslagning och utanförskap” för att driva upp en företagsledares lön.
Förvaltningsrätten beslöt att företagsstödet skulle upphöra.