Anik anklagas för samröre med PKK

- Vi trodde att situationen blivit bättre i Turkiet eftersom landet försöker närma sig EU. Men i praktiken verkar det vara lika illa som förut, säger Nermin Anik.
Hennes far Suleyman Anik greps av turkisk militär i tisdags morse tillsammans med sin fru efter att i helgen ha valts till borgmästare i Dargecit i sydöstra Turkiet. Suleyman Anik återvände till Turkiet i somras för att engagera sig politiskt. Övriga familjen bor kvar i Uppsala.

I bostaden i Stenhagen träffar UNT fem av familjens 10 barn. Sedan gripandet har telefonerna gått varma. Kurder från hela Europa har ringt och uttryckt sitt stöd.
För de äldsta barnen har händelserna väckt gamla svåra minnen till liv. Innan familjen flydde från Turkiet 1992 var Suleyman Anik borgmästare i Dargecit. Han fängslades även då, utsattes för hot och familjen fick besök i hemmet av militär.
— Man minns plötsligt hur det var, säger dottern Evin Anik, som har svårt att hålla tårarna borta.

Sent i tisdagskväll fick Suleyman Anik ringa ett samtal till sin dotter Firyal Anik som befinner sig i Turkiet. Hon berättar för UNT via telefon att fadern är mycket bekymrad.
- Han bad mig kontakta svenska myndigheter. Han litar inte på militären, säger hon.
Suleyman Anik är aktiv i det kurdiska partiet Dehap. Det startades 1999 som en efterföljare till Hadep, som förbjöds efter anklagelser om förbindelser med PKK. Enligt Firyal Anik anklagar militären fadern för samröre med PKK och hänvisar bland annat till fotografier där Suleyman Anik och hustrun syns tillsammans med PKK-gerilla. Enligt Firyal Anik är gerillasoldaten på bilderna Suleyman Aniks 28-årige son.
- Bilden togs när mamma och pappa hälsade på honom för något år sedan. Han måste ju kunna träffa sin egen son, säger hon.

Barnen i Uppsala är mycket upprörda över anklagelserna.
— Militären visste redan innan att vår bror länge varit med i PKK-gerillan. Det har pappa aldrig gjort någon hemlighet av. Ändå griper man honom inte förrän efter valet. Det är uppenbart att det bara handlar om att förhindra att han blir borgmästare, säger Nermin Anik.
Hon och syskonen är även kritiska till rapporteringen i vissa turkiska medier. Uppgifter har förekommit om att vapen hittats i familjens hus, vilket senare tillbakavisats, samt att militären har "starka bevis" för Suleyman Aniks samröre med PKK.

— Allt är lögn. Det påstås att pappa pressat folk att rösta på honom. Men det är pappa som har hotats, säger Evin Anik.
Enligt UD har Turkiet inte officiellt angett något skäl till gripandet av Suleyman Anik. Hustrun släpptes på tisdagskvällen efter att svenska konsulatet i Istanbul påpekat för turkiska myndigheterna att hon är svensk medborgare. Suleyman Anik har däremot dubbelt medborgarskap.
— Jag vill inte spekulera i huruvida det kan bli en försvårande omständighet. Sverige betraktar honom som svensk medborgare och har begärt att få träffa honom och bevakar att han får rättslig hjälp, säger Andreas Norman vid UD:s presstjänst.

Enligt uppgifter till familjen kommer Suleyman Anik att ställas inför rätta tidigast om en månad.
- Vad vi vet har han inte ens fått ta emot besök av sina advokater ännu, säger Suleyman Aniks 20-årige son Ferhat Anik.
Han är sedan tidigare inbokad på en resa i slutet av april till Turkiet med studentföreningen Utrikespolitiska föreningen. Nu känner han en viss tvekan.
— Jag har dubbelt medborgarskap precis som pappa. Det är klart jag blir orolig. Samtidigt känns resan viktig. Vi ska studera hur Turkiet efterlever olika lagar i praktiken. Det verkar behövas, säger Ferhat Anik.

PKK
I augusti 1984 inledde Kurdistans arbetarparti PKK en rad väpnade aktioner i sydöstra Turkiet. Striderna med det turkiska styret 1984-1999 krävde runt 36 000 liv. PKK har kopplats till en rad politiska mord i Europa. Bland annat morden på Enver Ata i Uppsala 1984.
PKK-ledaren Abdullah Öcalan greps och fördes till Turkiet 1999. Organisationen upplöstes våren 2002 i samband med EU:s terroriststämpel och ersattes av Kadek. Även Kadek terroriststämplades dock av Turkiet och ersattes av Kurdistans folkkongress. Rester av väpnade PKK finns fortfarande kvar i Kurdistans bergstrakter.