Det framgår av en studie, som publiceras i den välrenommerade facktidskriften Nature Geoscience. – Förhoppningsvis kan våra fynd bidra till utvecklingen av nya, förbättrade metoder att i god tid förutsäga var och när jordbävningar kommer att äga rum, säger Margareta Andrén, forskarstuderande vid Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet och lärare vid Lundellska skolan i Uppsala.
I studien har forskarna analyserat grundvattenprover som varje vecka under fem år tagits på norra Island. I detta område skedde två kraftiga jordskalv i oktober 2012 och april 2013 – och än större jordbävningar väntas ske där i framtiden.
Av analysen framgår att det redan fyra till sex månader före jordbävningarna skedde tydliga förändringar i föhållandet mellan lättare och tyngre väteisotoper i vattnet samtidigt som mängden natriumjoner ökade. – Förklaringen kan vara att det före jodbävningen uppstått sprickor i jordskorpan som lett till att vatten med olika sammansättning av väteisotoper blandas, säger Margareta Andrén.
I dag finns inga särskilt tillförlitliga metoder att förutsäga jordbävningar, men forskarna anser att regelbundna mätningar av grundvattenkemin i högriskområden borde ha förutsättningar att bli en sådan metod. – Eftersom grundvatten finns i alla jordskorpor bör ju liknande förändringar i vattenkemin som vi har registrerat på Island ske varhelst det sker sprickbildningar i den som leder till att vatten med olika sammansättning av väteisotoper blandas, säger Margareta Andrén.