Landshövdingen Peter Egardts nya Mercedes kan jämföras med Mona Sahlins röda handväska, det säger Helena Wockelberg som är statsvetare vid Uppsala universitet. Enligt henne har vi svenskar svårare än andra att acceptera pampighet och annorlunda beteende hos makthavare.
– I vår svenska kultur är det här känsligt för vi har en så utpräglad jämlikhetskultur. Det kan uppstå ett legitimitetsproblem om makten uppträder annorlunda än oss andra. För flotta och fina saker är för känsligt.
Som exempel framhäver Helena Wockelberg Mona Sahlins uppmärksammade handväska. Hon menar att det egentligen inte har någon betydelse vilken handväska Mona Sahlin har, men konstaterar att den röda väskan som ska ha kostat 6 000 kronor ändå väckte reaktioner i bland annat media. Och det är just när det handlar om pengar som det kan uppstå problem menar hon. Att vi reagerar starkt när det gäller makthavare och pengar kan enligt Helena Wockelberg bero på att det i Sverige råder en mer platt struktur än i många andra länder där det är mycket större skillnader mellan fattiga och rika, medborgare och makthavare.
– Juridiskt sett kan det vara helt försvarbart för landshövdingen att ha en Mercedes, men kritiken kanske bottnar i något annat, dels att pengarna används på ett annorlunda sätt, och dels att det sticker i ögonen på människor.
Medan Peter Egardt har valt en tysk Mercedes som ny tjänstebil, åker resten av landets landshövdingar svenskt. Majoriteten av landshövdingarna, däribland Per Unckel i Stockholms län, Ingemar Skogö i Västmanlands län, Britt Bohlin i Jämtlands län och Gunvor Engström i Blekinge län, spenderar tiden på vägarna i en Volvo som kostat omkring hälften så mycket som Uppsala läns landshövdings Mercedes. Tre av landshövdingarna, bland annat Barbro Holmberg i Gävleborgs län, väljer att åka Saab, men Peter Egardt är alltså den ende som har valt att inte åka svenskt.
Vanligtvis väljer landshövdingarna själva vilka bilar de vill åka, ibland i samråd med sina chaufförer, och de allra flesta har någon form av miljöbil. Men det finns också de som till skillnad från Peter Egardt inte har haft möjlighet att göra ett planerat bilbyte. Landshövdingen i Östergötlands län, Elisabeth Nilsson, skulle byta bil i år men kunde inte på grund av besparingsskäl. Därför får hon nöja sig med den bil som den förre landshövdingen valde, en Volvo från 2008.
Och landshövdingen i Skåne län har i stort sett blivit av med sin chaufför på grund av de besparingar som länsstyrelsen där har tvingats till de senaste två åren. Traditionellt sett har landshövdingarna haft egen chaufför, men Göran Tunhammar i Skåne måste alltså själv köra sin bil, med undantag för vissa tillfällen som exempelvis vid besök från hovet.
I Uppsala län har dock landshövdingen kunnat både behålla sin chaufför och få en ny lyxbil trots att länsstyrelsen måste spara.
– Jag förstår om man vill åka en skön och representativ bil eftersom vi spenderar så oerhört mycket tid i bilen, men nog tycker jag att de kunde ha åkt Volvo, säger en av landshövdingarnas chaufförer till UNT.
Andra hövdingar åker med svenska bilar
Alla landets landshövdingar väljer att åka svenskt utom Uppsala läns landshövding som har valt en tysk lyxbil. Att vi reagerar på Peter Egardts bilval beror enligt statsvetaren Helena Wockelberg på den svenska jämlikhetskulturen.
Nyligen rapporterade UNT om inköpet av en ny tjänstebil till landshövdingen, en Mercedes för omkring 800 000 kronor.
Köpet har genomförts samtidigt som länsstyrelsen i Uppsala län måste spara knappt fyra miljoner kronor.
Detta har väckt reaktioner bland såväl anställda vid länsstyrelsen som bland våra läsare på unt.se, som inte har visat någon förståelse för köpet av lyxbilen.
Peter Egardt har sagt att skälen till köpet är ekonomi, ergonomi och miljö. Han har också sagt att han kan förstå att ”någon som inte tänkt efter eller kan ekonomi reagerar”.
Till följd av den ekonomiska situationen kommer länsstyrelsen bland annat inte förlänga visstidstjänster, skjuta upp rekryteringar och göra en del andra nedskärningar i år. För att klara den ekonomiska situationen på längre sikt har länsstyrelsen dessutom ansökt hos regeringen om utökade anslag med 5 miljoner kronor om året från 2012.