– Jag har mer framtidstro nu än förut, säger Ilona Röjarsvärd, 19.
Andra chansen startades upp hösten 2009 i Uppsala. Målsättningen var att samla upp alla som av någon anledning stod utanför gymnasiet. Sedan dess har 200 ungdomar varit med i projektet. Oscar Schad och Ilona Röjarsvärd, båda 19 år gamla, är två av dem.
– Det har inte fungerat för mig rent allmänt och socialt i de vanliga gymnasieskolorna, säger Oscar Schad.
Han läser nu svenska B och testar en ny metod för minnesträning. Andra chansen är alltså inte riktigt som en vanlig skola. Med hjälp av individuella lösningar, praktik och hög lärartäthet ska ungdomarna ta sig tillbaka till studier eller ut på arbetsmarknaden. Båda eleverna hyllar konceptet.
– Man är värd något nu. Det är en familjär stämning och alla tar hand om varandra. Lärarna är fortfarande lärare men nu ser man att de faktiskt vill något och man har en helt annan relation, berättar Ilona Röjarsvärd.
Hon ler, och säger att hon har mer framtidstro nu. Något som även gäller för Oscar Schad.
– Nu har jag fått insikten att man tjänar på att ta tag i saker, säger han och tillägger:
– Jag har en genuin dröm att jobba inom något med historia.
Johan Furenborn är projektledare för Andra chansen, som är unikt för Uppsala. Projektet har väckt uppmärksamhet utanför kommunens och landets gränser.
– Det har varit flera på studiebesök. Bland annat från Andalusien i Spanien, berättar Furenborn.
Totalt har projektet kostat cirka 16 miljoner sedan starten för två år sedan. Kommunen står för drygt tio miljoner av dessa. Projektledare Furenborn tycker dock inte att det är mycket pengar i sammanhanget.
– Man har räknat på vad ett utanförskap för en person kostar samhället. Då landar summan på tolv till 16 miljoner. Så har vi räddat en person har vi klarat projektbudgeten, säger Furenborn.
Tiden för projektet går ut till årsskiftet men ska ändå utvecklas vidare under ett år då Europeiska socialfonden (ESF) har skjutit till mer pengar. Uppsala kommun kommer dock att tvingas dra ett tyngre lass ekonomiskt.
– Jag skulle ändå säga att vi är en kassako för Uppsala kommun i det långa loppet. Vi är i dag mycket bättre i Uppsala kommun på att ta hand om de här ungdomarna än vad vi har varit tidigare, menar Fureborn.