Det framgår av en forskningsstudie, som under ett helt år provtagit gräsänder i Svandammen och undersökt olika smittämnen i deras avföring.
– Vi visste sedan tidigare att vilda fåglar kan bära på multiresistenta tarmbakterier, men att de skulle visa sig vara så vanliga hos änder i centrala Uppsala var en överraskning. Så hög förekomst av så kallade ESBL-producerande tarmbakterier som hos Svandammens änder har aldrig tidigare rapporterats hos vare sig fåglar eller människor ute i samhället i Sverige, säger infektionsläkaren och forskaren Josef Järhult vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
ESBL-producerande tarmbakterier tillverkar ett ämne, ett enzym, som bryter ner penicillin och flera andra viktiga antibiotika. Under senare år har sådana bakterier orsakat besvärliga sjukdomsutbrott på sjukhus, bland annat vid Akademiska sjukhuset.
– Som väl är smittar bakterierna inte via luften, så även om de är vanliga hos änderna ser jag inga skäl att avråda människor från att vistas vid Svandammen. Om man tar med sig småbarn dit bör man dock hålla koll på vad de stoppar i munnen. För att smittas krävs kontakt med ändernas avföring i kombination med otillräcklig handhygien, säger Josef Järhult.
Över 800 prover samlades in när forskarna en gång i månaden under ett helt år tog avföringsprover från änderna. Nära hälften av proverna innehöll multiresistenta tarmbakterier. Några år tidigare hade inte ett enda av proverna från 17 änder i i Svandammen innehållit ESBL.
– Även om den studien var för liten för att kunna dra slutsatsen att Svandammen då var fri från multiresistenta bakterier ligger det i linje med flera andra studier som pekar på att problemet med sådana bakterier ökar, både bland människor ute i samhället och i naturen, säger Josef Järhult.
En upptäckt som inte rapporterats i tidigare studier kring multiresistenta bakterier hos vilda fåglar är att förekomsten av ESBL-producerande tarmbakterier hos änderna skiftade kraftigt över året. Under några vinter- och vårmånader fanns multiresistenta tarmbakterier i bara några procent av proverna, för att sedan stiga till en toppnivå i juli med ESBL i mer än 80 procent av de undersökta proverna.
– Det talar för att dessa bakterier klarar sig bättre och har lättare att sprida sig vid litet högre utetemperaturer, säger Josef Järhult.
Enligt forskarna är just dammar i städer en förmodligen viktig reservoar för multiresistenta bakterier. Men hur de kommit dit är ännu inte känt.
– Det finns flera tänkbara möjligheter. En är att änder som gjort en utflykt till reningsverket vid Kungsängen fört med sig dessa bakterier, en annan att änderna smittats av måsar som kommit till Svandammen. Flera tidigare studier har visat att ESBL-producerande bakterier är ganska vanliga hos måsfåglar. Mindre troligt är att änderna fått sina multiresistenta tarmbakterier från patienter vid Akademiska sjukhuset, även om det ligger i närheten, säger Josef Järhult.
Forskarna har ingen patentlösning på problemet med reservoarer av multiresistenta bakterier i naturen, men de tror inte att drastiska åtgärder som att skjuta av alla änder i Svandammen skulle få önskad effekt.
– Det är viktigt att vi inte ser miljöer som Svandammen som ett isolerat problem, utan som indikatorer på ett generellt problem med resistens i djur och miljö. Alla åtgärder som minskar denna resistensutveckling är viktiga, som till exempel minskad antibiotikaförbruktning till både djur och människor, och rening av utsläpp från antibiotikafabrikler, säger Josef Järhult.
Hela studien är publicerad i specialisttidskriften Microbial Drug Resistance.