Än kallar inte Karon på latinet

Oavsett om man läser den klassiska palindromen "Ni talar bra latin" framifrån eller bakifrån känns innehållet lika märkligt: Det är svårt att föreställa sig någon i modern tid som faktiskt talar bra latin. Latin är ett dött språk i den meningen att det inte längre finns någon som har språket som modersmål. Men att latinet är formellt dött betyder knappast, som Susanne Levin varnade för i en debattartikel i UNT den 10 augusti, att det skall begravas.
Trots att det inte finns någon kontinent eller något land att åka på språkresa till för latinstuderande - inte ens i Vatikanstaten är latin särskilt vanligt som samtalsspråk - lever språket i allra högsta grad. För den som studerar juridik, biologi eller medicin är latinet en självklarhet, liksom för språkvetaren, teologen och historikern. Utan kunskaper i latin är en stor del av historieforskningen hänvisad till andra- eller tredjehandskällor.

I Uppsala ges ingen latinundervisning på gymnasienivå det här läsåret på grund av bristande elevintresse. Samtidigt är det allt färre som läser latin på universitetet. Det är lätt att se det minskade intresset för latin som en ond cirkel. När allt färre läser latin på gymnasiet, blir allt färre behöriga till universitetskurser i latin. Och när färre läser latin på universitet, utbildas färre latinlärare som kan inspirera nya elever att sätta tänderna i historiens lingua franca.
Men på andra håll är intresset större. I går berättade UNT om den populära latinundervisningen på Forsmarks skola.
- Latinet är inte ett dött språk. Jag försöker visa hur språket lever i dag och var vi träffar på det, säger skolans latinlärare Britt Pudas. Hennes inställning är en förutsättning för en attraktiv latinundervisning. Först när latinet betraktas som en viktig nyckel till språket, historien och vetenskapen blir ämnet verkligt givande.

Det finns ingen politisk ambition att begrava latinundervisningen. Men för att latinet inte självmant skall krypa ned i kistan och stänga locket, krävs mer än ett passivt noterande av elevernas bristande intresse. Och åtgärderna är på väg. Nästa år införs meritpoäng i gymnasiebetygen, och latin är ett av de ämnen som skall premieras extra. Då, om inte förr, lär elevintresset öka och gymnasielatinet återuppstå.
Tills vidare kan den som oroar sig över unga människors latinkunskaper lugna sig med att eleverna på Katarinaskolan börjar orientera sig i ämnet redan på högstadiet.