Amning en laddad fråga

- Här i Sverige har man möjlighet att låta bli att amma utan att riskera barnets hälsa, det är synd att det ska vara så laddat.Emma Fahlstedts dotter Alde är uppväxt på modersmjölksersättning.

Foto: Johanna Stenius

Uppsala2009-01-13 08:08
Alde är en pigg ettåring som just har lärt sig gå hemma i det gula 1800-talshuset i Sala. Hon äter mat och dricker välling på kvällen och ibland på natten. Modersmöjlksersättningen som hon åt i början av sitt liv har hon slutat med för flera månader sedan.

Aldes mamma Emma Fahlstedt hade inte funderat speciellt mycket över amningen när hon var gravid. På föräldrautbildningen fick de testa att lägga en docka till bröstet och hon tänkte att det nog skulle ordna sig.
- Jag hade tänkt mig sex månaders helamning, och att vi kanske skulle ge bebisen ersättning ibland på natten. Att det kunde vara jobbigt att amma visste jag också men det verkade ju gå ändå, i alla fall för de som var i min närhet och hade barn. Egentligen tänkte jag nog inte så mycket på amningen alls, jag var så otroligt fokuserad på själva förlossningen och visste inget om tiden efter.

I förebyggande syfte köpte hon och maken Andreas hem några tetror ersättning och en nappflaska "ifall att". När Alde till slut föddes på Akademiska sjukhuset med akut kejsarsnitt, tre veckor för tidigt efter ett långt värkarbete, ville hon inte suga. Hon skrek, var stressad och jättehungrig. Fram till andra natten, då hon sov i fem timmar.
- Vi förstod inte att det var för att hon var slö av hunger. Då kom personalen med ersättning och sa "vi måste nog tyvärr ge henne det här". Det tycker jag visar tydligt hur jag upplever att mångas inställning till dem som inte ammar är, säger Emma Fahlstedt som i efterhand tycker att det var på bb som hennes motvilja mot amningen grundmurades.
- Det fungerade inte men man fick liksom ingen ordentlig handledning. Alla bara kom och skulle ge olika råd, drog i mina bröst och skulle lägga Alde tillrätta. Fanns det tio sköterskor så fanns det lika många sätt att amma. Ingen frågade mig någonsin hur jag kände inför amningen, eller om jag hade tänkt och ville amma. När jag åkte hem kände jag "no way", jag vill aldrig mer prata om amning.

Det blev inte bättre vid hemkomsten. Alde ville amma nästan oavbrutet, hade inget bra grepp och hon och maken Andreas kände sig handfallna. Varje gång Alde skulle äta var det som att tiden stannade upp.
- Vi bara satt i soffan båda två medan hon åt. Det där med att mannen ska sköta markservicen hade vi helt missat, istället delade vi på hushållet när Alde inte ammade. Jag började bäva mer och mer för de där eftermiddagstimmarna när hon bara ville äta hela tiden. Jag ville heller inte söka hjälp efter min jobbiga upplevelse på bb.
Hon ammade Alde i sex veckor men bestämde sig till slut för att inte göra det mer, eftersom känslorna inför det inte blev bättre.
- Jag kände att om det fortsätter så här så tar det fokus från min första tid som mamma och det är vore mycket värre för Alde än att äta modersmjölksersättning som är ett jättebra tillägg.

Lättnaden var stor och de första veckorna var jättesköna, men sen kom ifrågasättandet smygande. Hade hon försökt tillräckligt? Emma Fahlstedt upplevde att omvärlden hade en åsikt om att hon gav Alde modersmöjlksersättning, viket gjorde att hon fick skuldkänslor trots att hennes närmsta familj stöttade henne
- Jag fick förklara mig hela tiden vilket fick mig att känna mig dålig på något vis. Överallt dök den upp, frågan "ammar du?" Det är väl inte så intressant egentligen? Jag fick bland annat en kommentar att jag inte skulle vara så självisk och amma ändå. På något vis tycker alla det är okej att ha en åsikt när det gäller amning. Jag vet inte varför det är så, kanske har det något att göra med den urmoderliga kvinnligheten. Man anses som okunnig om man väljer bort amningen.

Emma Fahlstedt tycker att informationsbristen är stor när det gäller hur verkligheten ser ut för nyblivna föräldrar.
- Hade jag vetat från början hur mycket tid det skulle ta och att det skulle bli bättre hade det hjälpt mig. Jag märkte ju att Alde sög bättre efter några veckor men då var det redan för sent för mig.
Hon är också kritisk till bristen på information om modersmölksersättning.
- Jag vet inte om det är så att bvc inte får informera för vi hade verkligen en jättebra sköterska. Men när det gäller ersättning stod vi där och valde på Ica och visste inte alls vad vi skulle ta.

I efterhand är hon ändå glad att det blev som det blev.
- Idag är det ingen som helst skillnad mellan mig och Andreas för Alde, inte ens fast det är jag som varit hemma mest. Och det var fantastiskt att se deras symbios när han gav henne nappflaskan. Närheten som barn får med bröstet går ju precis lika bra att ge ändå.
NY SERIE: Den heliga amningen, del 1/3
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!