Sedan Medhelp tog över ambulansdirigeringen i Uppsala län har flera fall om långa väntetider rapporterats. En drabbad är Johanna Fors, 27 år. Hon hade varit sjukskriven i en vecka med ryggproblem och misstänkt diskbråck när hon förrförra söndagen skulle gå ett varv runt huset. Hon hade fått rådet att röra på sig, för att komma igång.
– Jag sa på skämt till min sambo att om jag inte är tillbaka om en kvart får du leta efter mig.
Nu blev skämtet allvar, för på väg in ramlade Johanna Fors i trappan. Hon minns inte hur hon lyckades, men hon tog sig till slut upp för en trappa.
– Det gjorde så fruktansvärt ont och jag försökte ringa min sambo för att få hjälp. Han tyckte att jag dröjde, så han gick ut för att leta och hittade mig i trappan.
Han hjälpte Johanna in i lägenheten och upp på soffan. Sambon ringde efter Johannas tvillingsyster, som bor nära och är undersköterska, och även till sjukvårdsupplysningen som rådde dem att uppsöka akuten, då det rörde sig om ryggproblem. Men sambon och systern gav upp tanken att själva köra Johanna till akuten.
– Det gick inte. Jag kunde inte komma ur soffan, jag bara låg där och kved. Smärtan spred sig även ned i benen. Det sitter långt inne innan man ringer 112, men nu gjorde vi det, berättar Johanna.
Hennes syster Kicki Fors fick veta att ambulansen strax skulle komma, att hon skulle gå ned och möta upp den och att Johanna skulle ligga helt stilla. Kicki stod utanför huset och väntade. Och väntade. Efter en och en halvtimmes väntan hade ambulansen ännu inte kommit.
– Jag ringde igen och frågade var de var. De sa att de var på väg, att det var många andra körningar och hon som svarade, jag tror det var samma som jag pratade med första gången, undrade om vi kunde köra in till akuten själva. Men det var uteslutet. Vi fick ju först rådet att Johanna skulle ligga helt stilla. Sedan började hon få konstiga krypningar och kramper i benen och de måste ha hört hennes skrik i bakgrunden.
Trots att de hade blivit lovade att ambulansen var på väg dröjde det ytterligare timmar, totalt nästan fyra, innan ambulansen kom. Då hade Kicki Fors ringt en tredje gång.
– Vi fick inget bra svar varför det dröjde och när ambulanskillarna väl kom sa de att de nyss hade fått larmet och åkt direkt. Jag tyckte synd om killarna för det var helt klart inte deras fel.
Nu har Johanna Fors anmält händelsen till Patientnämnden. Det rådet fick hon på Akademiska sjukhuset där de undrade hur hon hade fått ligga så länge utan vård. Efter ett dygn där är hon fortsatt sjukskriven med vad sjukvården tror är ett diskbråck.
– Jag är livrädd för att det ska dröja lika länge om jag, eller någon av mina nära, behöver hjälp i framtiden. Tänk om det hade varit en hjärtinfarkt, hur hade det gått då? Nä, det känns jätteolustigt. Jag trodde jag skulle dö när det gjorde så ont, jag fick ju rådet att ligga helt stilla – och hann tänka mycket under fyra timmar, säger Johanna Fors.
Geir-Erik Hyvärinen, projektledare för sjukvårdens larmcentral på Medhelp, vill inte uttala sig förrän han har sett en avvikelserapport om fallet. Den kommer han att få nu när Johanna Fors har anmält händelsen.
– Rent principiellt uttalar vi oss inte heller i enskilda patientärenden, säger han.
Hur ska ni skapa fortsatt förtroende när folk inte litar på att ringa 112?
– Det är omöjligt för mig att svara på när jag inte har all fakta just nu. Jag är glad att hon kom till vård, säger Geir-Erik Hyvärinen.