Flera anhöriga och anställda har hört av sig till facket Kommunal angående ett kommunalt äldreboende i Uppsala. Det ska röra sig om både brister i arbetsmiljön och omsorgen. En del kritik riktas även mot en enskild chef på boendet.
– Det är många som hör av sig och berättar samma sak, inte bara medlemmar. Vi ser väldigt allvarligt på det här nu. Bara idag har det ringt tre personer.
Det säger Walter Palestro, ordförande för sektionen äldreomsorg på fackförbundet Kommunal i Uppsala. Enligt honom är det vanligt att Kommunal tar emot en eller två samtal i veckan när det finns problem på en arbetsplats. Men boendet som Walter Palestro pratar om utmärker sig – med drygt tio samtal per vecka.
Anmälningarna kommer från både personal och anhöriga och gäller missförhållanden av olika slag. En del av kritiken riktas direkt mot enskilda chefer på boendet.
Marika är en av de anhöriga som har kontaktat Kommunal. Hon berättar att hon fick ett dåligt intryck av boendet från start. När Marika påtalade brister med städning och aktiviteter upplevde hon att ingen ville ta ansvar.
– När jag frågade hur ofta min mamma fick komma ut och gå kunde ingen svara. Det anordnas inga aktiviteter alls. De äldre sitter bara vid ett bord hela dagarna.
Den händelse som fick Marika att verkligen reagera inträffade i vintras.
Marikas mamma ramlade och fick besöka sjukhus. Efteråt tyckte personalen att hon inte var sig lik och därför skickades hon till sjukhuset igen för att röntgas på nytt.
Eftersom Marikas mamma har alzheimers och inte kan sköta sina behov själv står det i hennes genomförandeplan att två personer är ansvariga för hennes intimvård. Trots detta följde ingen personal med till akuten.
– Man har satt min mamma i en vanlig taxi ensam till akutmottagningen och där har hon suttit själv i åtta timmar. Det är inte akutpersonalens ansvar att ta hand om dementa. Vem bytte hennes blöja, vem gav henne vatten? Hon hade kunnat gå ut från akutmottagningen och försvunnit.
Marika fick ett samtal från äldreboendet att hennes mamma skulle köras till sjukhuset. Senare fick hon reda på att mamman, som har alzheimers, hade åkt ensam till och från akuten i taxi.
Efteråt har personalen berättat för Marika hur händelsen slutade. Hennes mamma kördes tillbaka till boendet ensam i en taxi. När hon anlände ska hon enbart haft på sig en blöja, något som återges av två anställda som UNT pratat med.
– Och det var snö ute. Taxichauffören hade varit vänlig nog att lägga en filt över henne, säger Marika.
Hur det kom sig att hennes mamma sattes utan kläder i taxin vet fortfarande inte Marika. Hon har IVO-anmält händelsen.
Heikki Syrjäpalo, avdelningschef för äldreomsorg särskilda boenden i Uppsala kommun, säger att situationen uppstod på grund av ett missförstånd om vem som skulle följa med till sjukhuset.
– Det handlar om kommunikationen mellan anhörig och vårdpersonal, hur vi ser på våra rutiner och vem som följer med.
Enligt Marika stämmer inte förklaringen. Sjuksköterskan som ringde ska ha sagt att de skulle ta hennes mamma till sjukhus. Det var inte tal om att en anhörig behövde följa med.
Heikki Syrjäpalo, avdelningschef för äldreomsorg särskilt boende i Uppsala kommun, säger att det som hände Marikas mamma var ett missförstånd mellan anhöriga och personal om vem som skulle följa med till sjukhuset.
En anställd, som vi kallar Hadja, nämner också det som hände Marikas mamma. Båda vittnar om att ledningen inte bemöter kritik. Nu är Hadja orolig och menar att de äldre far illa av situationen.
Nyligen ska en brukare med palliativ vård ha gått bort på natten, utan att någon var på plats i rummet. Personalen ska ha märkt det först på morgonen, enligt Hadja.
– Han fick dö helt ensam, på ett ovärdigt sätt. Man ska ge närhet i stunden han dör, men ingen kunde svara på vilken tid han gick bort, säger hon.
Heikki Syrjäpalo känner inte till att detta ska ha hänt på boendet. Han säger att det finns tydliga rutiner för vård i livets slutskede, "ingen ska dö ensam".
Enligt uppgifter från flera anställda som UNT talat med står över tio rum tomma på boendet.
– Det sprids att man inte ska bo här, att det inte är bra, säger en annan anställd.
Flera anställda vittnar om att omsorgen försämras av bristande språkkunskaper och personal som saknar utbildning.
Dottern Marika säger att omsorgsboendet där hennes mamma bor inte utför några aktiviteter med de äldre.
Enligt Heikki Syrjäpalo på Uppsala kommun fungerar bemanning och aktiviteter som de ska. "Det är inget som jag eller cheferna känner till, det ska rulla på som vanligt", säger han.
Att tio rum står tomma är ingen hög eller ovanlig siffra för ett boende av den här storleken, menar Heikki Syrjäpalo. Han säger även att boendet följer politikens krav på kompetens inom äldreomsorg, även om det ibland är en utmaning när det gäller vikarier.
– Vad gäller språk finns en del utmaningar. Därför har vi arbetat med språkstödjande insatser och efter att ha frågat de anhöriga hur de upplever personalens språkkunskaper har siffrorna ökat markant sedan vi började.
Marika har inte märkt någon skillnad. Hon menar att både boende och anhöriga ibland inte förstår vad personalen säger, och att det märks att en del personal inte har kunskap om demenssjukdom.
Marikas mamma står i kö till ett annat boende.