"Alternativ tas inte upp hos barnmorskan"

Philippa Björk har tvingats byta flera gånger om, Mikaela Puranen ogillar tanken på att hon stoppar i sig hormoner och Cecilia ­Böhme slapp kraftig mensvärk. Vi träffar tre unga kvinnor som äter p-piller.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2014-04-09 09:11

Philippa Björk, 22, Mikaela Puranen, 25 och Cecilia Böhme, 22, pluggar biologi på Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala. De är också med i studentföreningen BÄR, Biologiska ämnesområdet, där de engagerar sig studiesocialt.

Ett annat engagemang de har gemensamt är åsikter om p-piller.

Philippa: De flesta tjejer min ålder tar p-piller för att skydda sig. Något annat alternativ tas ofta inte upp när man går till en barnmorska.

Mikaela: Det verkar vara förstahandsvalet. Barnmorskan rekommenderar p-piller för att man inte ska bli gravid.

Cecilia: För mig var det ett medvetet val. Jag skaffade p-piller relativt nyligen efter att jag träffat min pojkvän. Innan hade jag pratat med kompisar och min mamma om vad det innebär.

Alla äter kombinationspiller som innehåller de kvinnliga könshormonerna östrogen och gulkroppshormon, men så har det inte alltid varit. Philippa Björk har tvingats byta sort flera gånger. Hon har också haft uppehåll och även testat p-plåster men klistret på plåstret gjorde henne allergisk och hon fick byta till p-piller igen.

Hur mycket visste ni om p-piller innan ni började?

Cecilia: Jag gick till Studentgyn och fick väldigt bra information. Dels fick jag frågor om jag hade någon i familjen som haft blodpropp och cancer. Barnmorskan frågade också om jag hade koll på andra alternativ. Sen fick jag prova Neovletta i tre månader och det funkar för mig.

Philippa: Så var det inte för mig. Jag var 15, 16 år och fick aldrig några frågor om sjukdomar i släkten. Jag visste inte att man kunde ha något annat än p-piller för det var ingen som pratade om det.

Mikaela: Jag har precis samma erfarenhet. Jag önskar så här i efterhand att någon talat mer om biverkningar med mig och att man faktiskt kan må dåligt av p-piller.

Philippa: Ja, man hade velat veta det när man var 16. För inte läser man på bipacksedeln i den åldern. En märklig sak de var noga med att påpeka vara att man kunde gå upp i vikt av p-piller. Men det vet jag inte om det är den största risken.

Mikaela: Ja, de vägde mig också. Vilket jag tycker är jättekonstigt. Det är ju betydligt mer allvarligt med biverkningar som blodpropp, depression och minskad sexlust.

När p-pillret kom till Sverige för 50 år sedan sågs det som ett viktigt steg i kampen för jämställdhet och kvinnans sexuella frihet. Men hur är det i dag, tycker ni?

Mikaela: Som kvinna har man en press på sig att äta p-piller.

Philippa: Jag håller med Mikaela. Normen är att det är kvinnans ansvar att skydda sig och det kan jag tycka är lite skevt.

Hur är det då med kostnaden för p-piller? Vem betalar?

Cecilia: Min pojkvän erbjöd sig att dela på kostnaden och det är väl rimligt.

Philippa: Jag har faktiskt aldrig reflekterat över att man delar på det.

Vad tycker ni om att äta p-piller?

Cecilia. För min del har det inneburit att jag min kraftiga mensvärk blivit lindrigare. Jag har även fått en mer regelbunden mens.

Philippa: Det känns lite läskigt. Jag har börjat reflektera över att jag gjort det så länge. Dels tänker jag på miljön, att man kissar ut hormoner som skadar naturen. Sen också för min egen del, vad som händer med min kropp.

Mikaela: I värsta fall kan man ju faktiskt dö av en blodpropp. Det känns inte bra.

För något år sedan blossade en debatt upp i Frankrike och Sverige om kvinnor som dött och skadats av blodpropp sedan de ätit p-piller. Hur reagerade ni då?

Philippa: Jag vet att jag reflekterade över det. Men jag tänkte ”det händer inte mig”.

Mikaela: Jag tänkte att eftersom jag tagit det så länge borde jag inte oroa mig.

Cecilia: Jag pratade med mamma och hon sa att hon hade samma sort som jag och att det aldrig hade varit något problem. Man måste sätta det i proportion till andra saker man kan drabbas av.

Mikaela: Men det är ändå skrämmande att du kan dö av ett läkemedel du tar frivilligt.

Om man äter kombinerade p-piller med östrogen och gulproppshormon kan man få minskad sexlust och humörsvängningar, Dessa biverkningar är relativt vanliga.

Mikaela: Om man inte sexdebuterat eller inte har så stor sexuell erfarenhet kan man tro att det är normalt att inte känna så stor sexlust. Tjejer som tidigt börjar äta p-piller kan få en skev bild av hur ens egen lust normalt ser ut.

Philippa: Man gör inte den kopplingen när man är 15–16. I efterhand har jag tänkt att jag kanske hade varit gladare eller haft mer sexlust utan p-piller. Tanken slog mig aldrig att det kunde bero på p-pillren. Och så tror jag att många tjejer har det.

Cecilia: Ja, det verkar vara väldigt individuellt. Allt från hur mycket information man får till hur man reagerar. Och så ska det inte behöva vara.

Philippa: Klart jag hade hört att man kan bli konstig i humöret. Men grejen är att förändringen kommer smygande. Då blir det svårt att koppla det till p-pillret.

Vad är det bästa med p-piller?

Mikaela: Att man har kontroll. Det är ju ändå vi tjejer som blir gravida.

Philippa: Egentligen förstår jag inte att killar accepterar att det saknas ett manligt p-piller i dag. De släpper ju helt på kontrollen.

Vad önskar ni er för framtiden?

Mikaela: Mer forskning om hormonfria alternativ.

Cecilia: Fler alternativ så att det finns något som passar alla. Helst med inga eller så lite hormoner som möjligt.

Philippa: Att det kommer preventivmedel med mindre hormoner, för hormoner är antagligen inte bra för mig eller miljön.

P-pillret fyller 50 år

 Del 2 av 4

Läs första delen på unt.se/leva

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om