Den hypotesen framför ett internationellt forskarteam i en studie som i veckan publicerades i den välrenommerade biologitidskriften PLoS Biology. Forskarna föreslår också att företag som använder vilda djur i sin marknadsföring måste betala en avgift till stöd för arbetet att bevara hotade djurarter.
– Numera är världens mest älskade vilda djur mycket vanligare i form av till exempel teckningar, gosedjur, logotyper och varumärken än ute i naturen. En genomsnittlig fransman till exempel ser under en månad fler sådana virtuella lejon än det finns verkliga lejon kvar i hela Västafrika, säger Guillaume Chapron, viltekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet och medlem i det internationella forskarteamet.
I studien presenterar forskarna en lista över världens tio mest karismatiska djur. Listan baseras på en sammanvägning av uppgifter från enkätundersökningar bland allmänheten och bland skolbarn i Europa och genomgångar av vilka djur som djurparkerna i 100 storstäder visar på sina hemsidor och vilka djur som finns på omslagen till tecknade filmer från Disney och Pixar.
– Jag är rätt övertygad om att listan ger en bra bild av vilka vilda djur som människor uppfattar som mest karismatiska och värdesätter mest, åtminstone i västvärlden. Däremot har vi inte tillräckligt med uppgifter för att kunna uttala oss om den också är representativ för befolkningarna i Afrika och andra delar av världen, säger Guillaume Chapron.
Överst på de vilda djurens nya tio i topp-lista placerar sig tigern, lejonet och elefanten som allra mest karismatiska. Efter dem följer i tur och ordning giraffen, leoparden, pandan, geparden, isbjörnen, vargen och gorillan.
– Vi är inte särskilt förvånade över vilka djur som finns med på listan. Mer överraskade är att det finns en utbredd okunnighet om att samma djur som värdesätts så högt i de flesta fallen minskat drastiskt i antal under senare år och i flera fall är på gränsen till att utrotas, säger Guillaume Chapron.
I enkätundersökningarna bland allmänheten och skolbarnen var det bara för tigern, pandan och isbjörnen som en klar majoritet av deltagarna svarade ja på frågan om de trodde att djuren är hotade. Till forskarnas förvåning var kunskaperna inte nämnvärt högre i en intervjuundersökning som de gjorde bland universitetsstudenter i Los Angeles.
– Att pandan, tigern och isbjörnen av de flesta uppfattas som hotade ger trots allt hopp om att få genomslag för information. Pandan har ju världen över blivit en ikon för ansträngningar att bevara hotade arter och tigern och isbjörnen brukar få symbolisera djurarter som hotas av jakt på råvaror till folkmedicinen respektive av klimatförändringar, säger Guillaume Chapron.
Enligt forskarna kan det finnas ytterligare ett skäl än brist på information till att många tror att deras favoritdjur är mycket vanligare ute i naturen än vad de i verkligheten är: deras omfattande "virtuella" representation i vardagen.
I en delstudie i Frankrike, i vilken 42 kvinnor och män förde dagbok över vilka "virtuella" djur de träffade på, fann forskarna att "genomsnittsfransmannen" varje vecka ser hundratals djur från listan över världens mest karismatiska vilda djur.
Forskarna nämner också att det enbart i Frankrike årligen säljs 800 000 leksaksgiraffer av det även i Sverige populära märket giraffen Sophie, vilket är många gånger fler än det beräknade antalet levande giraffer i Afrika.
– Det är lätt att föreställa sig att en person som ofta får se ett djur i till exempel logotyper och på varumärken, som leksaker, och på teckningar och fotografier kan vilseledas att tro att det också är talrikt ute i naturen. Samtidigt vill jag betona att detta än så länge är en hypotes och inte ett bevisat orsakssamband, säger Guillaume Chapron.
Även om det ännu inte har gjorts några fördjupade studier som skulle kunna bevisa hypotesen anser forskarna att det finns goda skäl att redan nu införa regler som tvingar företag som använder vilda djur i sin marknadsföring att avsätta en del av sina vinster till arbetet med att bevara dem.
– När företag använder till exempel artister, idrottsmän eller Eiffeltornet i sin marknadfsföring måste de betala royalties för detta, men när de använder vilda djur kostad det ingenting. Jag tycker det är etiskt orättvist att till exempel ett jätteföretag som Peugeot, med ett lejon i sin logotyp, inte bidrar med en cent till att försöka rädda detta utrotningshotade djur, säger Guillaume Chapron.
Det finns kritiker som hävdar att det redan nu fokuseras för mycket på bevarande av särskilt karismatiska djurarter, eftersom det kan dölja det faktum att andra mindre kända och populära arter är minst lika hotade. Guillaume Chapron och hans forskarkolleger håller inte med.
– Flera undersökningar har visat att karismatiska djur kan öka allmänhetens motivation att stödja bevarandeåtgärder. Mer information om hoten mot de mest älskade djuren kan därför bidra till att öka allmänhetens medvetenhet också om vidare bevarandefrågor, säger Guillaume Chapron.
Hela forskningsstudien kan läsas på http://journals.plos.org/plosbiology/article?id=10.1371/journal.pbio.2003997