Gunilla Stridh Ekman är apotekare och ordförande för Strama i Region Uppsala. Hon berättar att de goda bakterierna i tarmarna slås ut vid en hög antibiotikaanvändning. "Det kan dröja flera månader eller år innan bakteriefloran är normal igen", säger hon.
Antibiotikaresistensen ökar världen över och forskare har varnat i decennier för att något måste göras för att få ner användningen. Inom Region Uppsala har förskrivningen nästan halverats på tio år – från 384 recept per 1 000 invånare 2011 till 216 recept 2021.
Efter pandemin har dock siffrorna letat sig upp igen – sedan förra året ligger motsvarande siffra på 223 recept.
Nu försöker organisationen Strama – samverkan för antibiotikaresistens – ändra utvecklingen.
– Det gäller att inte slappna av. Vi måste bevaka hur detta utvecklar sig, säger Gunilla Stridh Ekman.
Hon tror att det senaste årets uppgång kan kopplas till att vi har börjat umgås igen, vilket leder till ökad förekomst av luftvägsinfektioner i samhället.
Jenny Kostov Kanebjörk är specialistsjuksköterska vid Strama. Hon berättar att organisationen arbetar med att öka medvetenheten om antibiotikaresistens bland flera yrkesgrupper inom vården.
– Vi minskar exempelvis risken för vårdrelaterade infektioner med ökad hygien. Där är sjuksköterskornas arbete jätteviktigt. Minskar vi de vårdrelaterade infektionerna så minskar vi även antibiotikaförbrukningen inom sjukvården, säger hon.
Jenny Kostov Kanebjörk är specialistsjuksköterska vid Strama i Uppsala. "Vi måste hushålla med de preparat som finns", säger hon.
Det är även centralt att patienten får ett konsekvent budskap från samtliga inom vårdkedjan – från telefonrådgivningen till mötet med läkare.
– När patienter bokas in till läkarbesök är det viktigt att tala om att vederbörande ska få en bedömning, inte nödvändigtvis ett recept på antibiotika, säger Gunilla Stridh Ekman. Hon anser att vården är duktiga på den biten.
Tidsfaktorn ofta är ett hinder för att få ner förskrivningen ytterligare.
– När det råder en pressad situation i vården tar det ofta längre tid att förklara för patienten varför den aktuella infektionen inte är hjälpt av antibiotika. Då går det snabbare att skriva ut ett recept. Ibland hinner personalen inte jobba med de här frågorna, säger hon.
Den växande antibiotikaresistensen har beskrivits som ett av de största hoten mot vår hälsa.
I slutenvården visar sig problemen med att läkarna inte alltid har tid att byta antibiotikasort till en smal variant, som biter på färre bakteriestammar. I stället kan patienten bli stående på en bred variant längre än nödvändigt. Ju bredare varianten är, desto mer ökar risken för biverkningar och ökad resistens.
En av Stramas huvuduppgifter är att sprida behandlingsrekommendationer och ge sjukvården återkoppling på förskrivningen.
– Men vi är ingen polis – vi är bollplank och coach, säger Gunilla Stridh Ekman.
Är man mer restriktiv när det gäller vissa sjukdomar?
– Det beror på hur allvarliga symtom patienten har av sin infektion. Urinvägsinfektion hos en kvinna behöver inte alltid behandlas med antibiotika. Halsfluss är ett annat exempel, liksom bihåleinflammation. Vid borrelia och lunginflammation ger man nästan alltid antibiotika.
Gunilla Stridh Ekman hoppas att lärdomarna från pandemin sitter kvar eftersom vi har lärt oss att se vikten av hygien och vaccin.
– Blir färre sjuka i luftvägsinfektioner så minskas även följdinfektionerna, säger hon.
Jenny Kostov Kanebjörk anser att det finns stora utmaningar för framtiden eftersom det behövs nya antibiotikasorter som bakterierna inte blivit resistenta mot.
– Det är inte gynnsamt för läkemedelsbolag att ta fram nya sorter. Och när de väl har tagits fram ska vi ju vara restriktiva med användningen. Det är ingen bra business, säger hon.